Varför har man biljardbord på fritidsgårdar?

Sammanfattning

Fritidsgårdar är troligtvis den enda kommunala institutionen som har

biljardbord som standardutrustning. Varför och när började man med det?

Detta är frågeställningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte

de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spår:

? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lära sig något som

de inte kan få i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i

Sverige?

Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

Jag har i litteraturen inte funnit stöd för att det som Broady (1998)

skriver är ?individers, grupper eller institutioners försök att värna

värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin

position?. Biljardspelande är troligtvis varken ett medvetet eller

omedvetet sätt för ungdomar att förbättra sin position. Det är framför allt

inte det från fritidsgårdarna uttalade motivet för att erbjuda biljardspel

på gården.

? Är det för att det historiskt sett alltid funnits biljardbord på

hem- och fritidsgårdar, med andra ord något som följde med från England när

Natanael Beskow och Ebba Pauli efter Settlementrörelsens mönster startade

Birkagården, det som kom att bli den första Hemgården?

Jag har sökt svaret i historien.

Jag har i litteraturen inte heller funnit något stöd för att biljardbordet

invandrat till svenska fritidsgårdar tillsammans med själva idén med

verksamhet för ungdom. Även om det nämns att man både på settlementet

Toynbee Hall i London och på Jane Addams? Hull House i Chicago hade

biljardbord, hittar jag inga belägg för att de tidiga svenska hem- och

fritidsgårdarna använde biljard i sin verksamhet.

? Var det så att man från fritidsgårdarnas sida i preventivt syfte

försökte locka ”buset” från gatan genom att erbjuda något som var

attraktivt men ansågs ske i en destruktiv miljö?

Jag sökte svaret i fritidsgårdarnas verksamhet under 50- och 60-talet.

Litteraturen innehåller mycket få redogörelser av de bakomliggande motiven

för olika verksamhetsformer och jag har inte funnit några som avhandlar

biljard. Jag har hittat mycket om motivet bakom fritidsgårdar och det är

oftast ett brotts- eller ?moral?-preventivt syfte. Även verksamheter som

har jämställdhet som syfte omnämns men inte biljard.

Jag genomförde en enkätundersökning via mail där jag vände mig till

fritidsgårdar som listades vid en sökning på ordet ”fritidsgård” på

Internet. Av svaren utläste jag att de flesta gårdarna har biljardbord och

att man i de flesta fall haft det i många år. Gårdarna har oftast

investerat minst 20 000:- i biljardbord. Bordet används ofta för att skapa

bärande relationer även om motivet för inköp för var att ungdomarna

efterfrågat biljard.

Hos de få fritidsgårdar som valt att inte köpa biljardbord verkar

medvetenheten om biljardbordets inverkan på gården vara större än hos dem

som investerat i bord.

Under uppsatsskrivningen våren 2007 har jag pratat med närmare hundra

fritidsledare, utbildare av fritidsledare och tjänstemän på kommunala och

statliga institutioner för ungdomsfrågor och ingen har haft svaret på min

fråga om när biljardborden gjorde sitt inträde på svenska fritidsgårdar och

varför. Många har liksom jag gissat men grundfrågan är fortfarande

obesvarad.