Varför bor människor i hyresrätt?

Sammanfattning

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska

lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och

komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden

idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på

storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är

begränsad till att enbart behandla K3.

Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.

Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda

på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som

möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för

företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande

beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till

Redovisningsrådets rekommendationer.

Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i

Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka

de företag som hamnar inom K3.

Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag

hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena

och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen

kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre

tilläggsupplysningar än dagens regler.

Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns

inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med

undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3-

företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse.