Värdering av miljöaspekter

Sammanfattning

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har infört ett miljöledningssystem enligt

standarden ISO 14001. En viktig del av ett sådant system är fokuseringen på

organisationens miljöaspekter. Organisationen sätter miljömål för de

betydande miljöaspekterna som på så sätt utgör kärnan i

förbättringsarbetet. ISO 14001 kräver att organisationer ska avgöra vilka

miljöaspekter som kan leda till en betydande miljöpåverkan. Dock saknas

krav för hur bedömningen ska gå till. Detta element upplevs av många

organisationer som det svåraste då det innebär en jämförelse och vägning

mellan olika sorters miljöpåverkan.

Som en del av Försvarsmakten har FMLOG ett särskilt ansvar i myndigheters

arbete med att verka för en hållbar utveckling och miljöledningssystemet är

ett hjälpmedel i detta arbete. Syftet med detta arbete är att hitta

förbättringsmöjligheter i FMLOG’s befintliga modell för värdering av

miljöaspekter. FMLOG vill även veta om det finns teori kring vad som är en

betydande miljöaspekt. Studien har avgränsats till att endast titta på

miljöaspekter enligt dess definition i ISO 14001. I bedömningen av

miljöaspekter har endast den miljömässiga värderingen studerats.

Resultat från studien visar att gränsdragningen för vad som är att betrakta

som en betydande miljöaspekt är upp till varje enskild organisation att

bestämma. Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 ska kunna användas av

alla sorters organisationer och syftar till ständiga förbättringar,

gränsdragningen är därför inte fixerad.

Den befintliga bedömningsmodellen har visat sig hantera mängder av

miljöaspekterna på ett missvisande sätt. Metoderna för poängsättning av

miljöaspekterna i kriterierna för miljöpåverkan ger en låg upplösning och

det blir svårt att separera miljöaspekterna utifrån deras miljömässiga

betydelse. Otydliga definitioner kopplade till kriterierna för

miljöpåverkan gör modellen känslig för subjektiva bedömningar.

Med hjälp av litteraturstudier har en ny bedömningsmodell tagits fram. Det

visade sig finnas definitions- och avgränsningsproblem med att använda sig

av en bedömningsmetod från livscykelanalys, Eco Indicator 99. Modellen

använder istället miljöhot fastställda av Naturvårdsverket som kriterier

för den miljömässiga bedömningen. Dessa viktas sedan med hjälp av

ytterligare kriterier. I modellen används ett annat system för att hantera

mängder av miljöaspekterna och poängsammanställningen är ändrad för att ge

en högre upplösning. Varje bedömningsnivå är definierad.