Utvärdering av övergång från manuell till automatisk <br /> barkbedömning med 3D-mätram

Sammanfattning

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat

och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör

ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är

känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens

mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och

spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett

på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens

mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade

underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen. Den

automatiska metoden har ett krav att det ska finnas ett totalt barkavskav på

minst 5% för att beräkningarna ska kunna utföras. Om detta krav inte

uppfylls tas underbarksmåttet fram via en förvald defaultbarkfunktion. Gran

verkar vara känsligare för smuts än tall vilket lett till att ca var tredje

granstock i analyserna fått sitt underbarksmått via den förvalda

barkfunktionen. Detta eftersom kravet på 5% barkavskav enligt mätramen inte

varit uppfyllt. Som lösning på detta problem rekommenderas att någon

form av kontinuerlig rengörning installeras för mätramens mätenheter. Efter

installation bör tröskel- och beräkningsvärden för barkmätningen ses över

samt att en ny utvärdering genomförs för att säkerställa att resultaten från

mätningen stämmer överens mot verkligheten och är repeterbara vid olika

tidpunkter.

Resultaten visar inte tydligt på att någon metod i dagsläget mäter mer

sanningsenligt än den andra. Den slutsatsen är dragen utifrån dels

kontrollstocksrapporter och dels en stor testsågning som utfördes i juni där

varje stocks individmärkts och mätdata samlades in i hela kedjan från

mätstation till råsortering. Skulle man idag, trots problemet med smuts,

välja att använda det automatiskt framräknade måttet vid timmersortering

behöver inga justeringar av klassgränserna göras för tall. För gran bör

däremot klassgränserna justeras upp 3 mm samt att barkfunktionernas

konstanter ändras så att det manuella diametermåttet i medeltal ökar med 3

mm. Det klokaste vore dock i dagsläget att åtgärda smutsproblemet före man

gör en övergång till stocksortering med det automatiska underbarksmåttet.

Med den stora mängden data som samlades in från testsågningen i juni har

olika utvärderingar i såglinjen kunnat utföras. I resultaten hittades bland

annat en felaktighet mellan kantverkets optimeringstabeller och råsorterings

längdgränser. Optimeringstabellerna i kantverket tillät längder ner till

2400 mm medan kortaste längden efter avkap som råsorteringen släppte

igenom var 3000 mm. För att slippa onödig vrakning av brädor ställdes därför

den minsta nettolängden i kantverkets tabeller upp till 3000 mm. Grova

överslagsberäkningar visar att besparingen på grund av denna lilla justering

skulle kunna hamna i omnejden av 100.000 kr/år. Resultaten visade även att

optimeringsunderlaget för sönderdelningssimuleringen behöver en uppdatering.

Detta för att invrdningsvinkeln före stocksågen ska kunna optimeras mot

aktuell information.