Utvärdering av LKAB

Sammanfattning

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet

under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att

hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och

datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska

arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga

industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande

producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan

konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad

processtyrning. Målet med detta examensarbete är att ge en tydlig bild av

hur LKAB arbetar med säkerhetsfrågor idag och hur olika ledningsnivåer ser

på säkerhet och säkerhetsarbete. För att göra detta har intervjuer

genomförts med personal från företagshälsovården och chefer på olika nivåer

inom brytningen i Kiruna och Malmberget. Anledningen till att

företagshälsovården valts är att den ses som en expertresurs inom

arbetsmiljö och säkerhet. För att få en bild av vilka risker som finns vid

brytning har arbetsmiljön i gruvan observerats. Utöver detta har

ämnesspecifik litteratur och LKAB:s dokument inom säkerhet studerats.

I gruvan råder det varierade arbetsförhållanden mellan olika arbetsplatser

och generellt är stationära arbetsplatser bättre anpassade till människans

förutsättningar än tillfälliga. Det finns många risker i denna verksamhet

och inträffar det något så kan det få allvarliga konsekvenser. De största

riskerna är fallande sten, tung trafik och hårt trafikerade vägar, fall

från hög höjd samt tidvis en hög stressnivå. Andra betydande risker är

spränggaser och då främst kolmonoxid, dieselavgaser, damm,

belastningsskador för maskinförare, otillräcklig eller bländande belysning

samt hörselskadligt eller kommunikationsstörande buller. De aktiviteter som

vid intervjuerna pekats ut som centrala i LKAB:s säkerhetsarbete är

skyddsronder, tillbudsrapportering och Säkerheten först. Vid skyddsronderna

studeras avvikelser och skador på maskiner och i den fysiska miljön.

Tillbudsrapporteringen består av att händelser eller förhållanden som

skulle kunna leda till olyckor ska rapporteras in som tillbud. Säkerheten

först kallas det pågående arbetet för att minska antalet olycksfall genom

förändrade beteenden och attityder till säkerhet.

Utifrån intervjuerna har tre återkommande teman identifierats som centrala

i säkerhetsarbetet. Dessa är individens ansvar, linjechefens roll samt

förhållandet mellan produktion och säkerhet. Genom att Säkerheten först

fokuserar på individers beteende och att 9 av 10 olyckor beror på beteende

innebär i förlängningen att ansvaret för säkerheten läggs på individen. Det

här kan leda till att individer tar ett större ansvar för säkerheten och

att olycksfallen minskar. Men det kan också sända ut signaler om att

ledningen frånsäger sig ansvaret. Om individer upplever att det är upp till

dem själva hur arbetet utförs kan de välja att arbeta på ett osäkert sätt

och i detta fall minskas inte antalet olycksfall. Linjechefen är i många

avseenden en nyckelperson i LKAB:s säkerhetsarbete och därför är det

viktigt att han/hon är medveten om sin roll som förebild och normsättare.

Exempelvis är chefens engagemang avgörande för hur flitiga avdelningar är

på att rapportera tillbud. Från olika nivåer i organisationen kommer det

signaler om att produktionen går före säkerheten och det gäller att hitta

en balans mellan dessa för att kunna minska olycksfallen. Säkerhet måste få

samma prioritet som produktion och för att nå dit krävs det att

säkerhetsfrågor behandlas med samma kraft som produktionsfrågor. Dessa tre

centrala teman i säkerhetsarbetet måste beaktas och finnas med i

diskussioner om säkerhet för att Säkerheten först ska lyckas minska

olycksfallen.