Upplevelsen av att leva med ett självskadebeteende

Sammanfattning

Självskadebeteende anses vara ett folkhälsoproblem och vårdpersonal som

möter människor som självskadat sig ställs inför frågan hur de ska

bemötas. I syfte att belysa människors upplevelse av att leva med

självskadebeteende valde författarna att genomföra en litteraturstudie.

Detta har gjorts genom att granska och analysera elva kvalitativa

vetenskapliga artiklar med manifest innehållsanalys för att sammanställas

till ett resultat. I resultatet framkom fyra kategorier: Att lindra inre

smärta med yttre smärta, att såren blev ett hopp om att få hjälp och stöd,

att inte bli sedd och respekterad som en normal människa och att sakna hopp

om att livet kan förändras. Resultatet visar att självskadandet är ett sätt

att lindra den inre smärtan och ångesten med yttre smärta, det blir då bara

de yttre skärsåren som sjukvårdspersonal ser. Resultatet visar även på

motsatsförhållandet mellan att vilja bli behandlad som en normal människa,

men ändå sakna hopp om att bli det, eftersom personal inte förstår hur det

är att leva med självskadebeteende och därför behandlar dem utan respekt.

För att människor med självskadebeteende ska kunna erhålla ett respektfullt

bemötande och för att få lindring i sitt lidande krävs en djupare

förståelse genom kunskap och personlig närvaro av vårdpersonal.