Trevlig och vacker flicka

Sammanfattning

Den här uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in

på populära gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgång av

skolkatalogernas klassfotografier, på en gymnasieskola i en medelstor svensk

kommun. På bilderna som visade det populära Medieprogrammets elever var två

aspekter tydliga. För det första att flesta studerande är flickor. Det andra

är att många av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter

till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och

italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever

som estetiskt vackert. Detta kan vara en slump, men det kan också tolkas som

att det finns en koppling mellan en elevs utseende och betyg. Om detta

stämmer så påverkar elevers yttre attribut hur dessa bedöms i skolan.

Tidigare forskning om bedömning är huvudsakligen inriktad på

kunskapsbegreppet. Två undantag utgör Bengt Selghed och Per Andersson. Det

som beskrivs i deras undersökningar är en kultur inom skolan, som till stor

del premierar andra faktorer än vad som avses i styrdokumenten. Att lärare

bedömer annat än elevernas kunskap. Ingen av dessa forskare har explicit

undersökt i vilken utsträckning ”eleven som person” påverkar bedömningen,

endast funnit att så är fallet. Denna studie är smalare i frågeställningarna

och undersöker om lärare på gymnasiet låter elevers yttre attribut påverka

bedömningen, om vackra flickor går ut med högre betyg än de andra flickorna.

Om tesen, att vackra flickor ges fördelar i skolan, stämmer, måste det

finnas en inofficiell agenda som löper parallellt med skolans styrdokument.

D. Broady skrev under 1980-talet om den ”Den dolda läroplanen”. Enligt teorin

måste elever som vill nå framgång i skolan anpassa sig till den rådande

”borgliga” ideologin inom skolväsendet. Inte borglig i politisk mening, utan

borglig såtillvida att medelklassens värderingar och normer är rådande.

Elever som obstruerar läraren, genom att till exempel framhäva sina åsikter

allt för ihärdigt eller ha andra uttryckssätt än de accepterade, kommer att

straffas.

Datan till denna studie är insamlad i en mellanstor svensk kommun, som

erbjuder de flesta nationella gymnasieprogrammen. Elever och lärare från

både yrkes- och studieförberedande program utgör underlaget och

förhoppningen är att studien kommer att tillföra nya kunskaper om hur lärare

bedömer elever.

Resultatet av studien visar att flickor som uppträder trevligt mot lärarna,

har ett tilltalande yttre och visar vilja att anpassa sig efter skolans

fostrande ambitioner har fördelar gentemot andra flickor. De vackra,

välartade flickorna lämnar gymnasieskolan med högre betyg och bättre

förutsättningar för framtida karriärmöjligheter, än de andra flickorna i

sina klasser.