Examensarbete, avancerad nivå

Termofil efterrötning av avloppsslam

En pilotstudie

Sammanfattning

Termofil efterrötning av avloppsslam ? En pilotstudie

Magnus Philipson

Genom naturva?rdsverkets förslag till ny slamförordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att införas krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen för slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets förslag till ny slamförordning föresla’s termofil rötning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod. Vid Uppsalas avloppsreningsverk, Kungsa?ngsverket som drivs och förvaltas av Uppsala Vatten och Avfall AB, finns i dagsla?get inget hygieniseringssteg i processen, da?r slammet rötas mesofilt vid 37 °C och sedan avvattnas med dekantercentrifuger. En utredning utförd av en extern konsult har visat att konventionell hygienisering via pastörisering skulle vara mycket kostsam energima?ssigt. Om det skulle föreligga en praktisk möjlighet att hygienisera slammet via termofil efterrötning skulle detta kunna utgöra ett betydligt billigare alternativ genom ökad gasproduktion och minskade slamma?ngder.Huvudsyftet med detta examensarbete var att undersöka möjligheten att hygienisera slam fra?n Kungsa?ngsverket via termofil efterrötning vid 55 °C. Arbetet utfördes genom pilotförsök under 15 veckor med tva? rötkammare om 35 liter vardera som matades med förtjockat mesofilt rötat slam fra?n Kungsa?ngsverket. Driften av den termofila efterrötningsanla?ggningen utva?rderades genom dokumentering av driftparametrarna ammoniumkva’ve, pH, flyktiga fettsyror (VFA), totalalkalinitet, bikarbonatalkalinitet och utrötningsgrad samt ma?tning av gasproduktion och gaskvalitet. Avvattningsegenskaperna för det termofilt efterrötade slammet undersöktes med hja?lp av CST-analys (Capillary Suction Time). Baserat pa? extrapolerade data fra?n de genomförda försöken gjordes ocksa? en översiktlig energibalans för ett fullskaligt efterrötningssystem pa? Kungsa?ngsverket.Driftresultaten visar att termofil efterrötning av mesofilt rötat avloppsslam a?r genomförbar och ger ba?de ökad gasproduktion och utrötningsgrad. Rötningsprocesserna fortgick trots höga pH och ammoniumhalter. Resultaten visar att en gasproduktion motsvarande 190 liter per kg inmatad organisk substans (VS) a?r möjlig, vilket extrapolerat till fullskala skulle inneba?ra en ökning av Kungsa?ngsverkets totala biogasproduktion med omkring 20 %. Utrötningsgraden var mellan 15 och 20 % av inmatad VS. CST-analyserna visar dock att slammets avvattningsegenskaper försa?mras kraftigt av termofil efterrötning. Energibalansbera?kningarna visar att termofil efterrötning kan vara ett energima?ssigt lönsamt hygieniseringsalternativ förutsatt att den a?r genomförbar i fullskala. Genomförbarheten a?r beroende av att slammet ga?r att avvattna i rimlig utstra?ckning. Möjligheterna att avvattna slammet bör alltsa? undersökas vidare för att utröna ifall processen kan implementeras i fullskala. Detta arbete inga?r som en första del av ett större forskningsprojekt, Svenskt Vatten Utveckling 12-118, da?r ett större processuppla?gg för slambehandling med förtjockning, termofil efterrötning, luftning och tillsats av oxidationsmedel kommer att utva?rderas.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet