Kandidatuppsats

Svensk säkerhetspolitik i förändring

Sammanfattning

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har

genomsyrat den svenska säkerhetspolitiska hållningen sedan Napoleonkrigens

dagar. Efter andra världskriget ställdes Sverige inför valet om en fortsatt

neutral hållning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och

febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det

inte fanns det svängrummet som man ville ha. Kalla kriget fick ett hastigt

slut i och med Sovjetunionens fall. Förutsättningarna ändrades för svensk

säkerhetspolitik eftersom det inte längre fanns något uppenbart hot mot

rikets säkerhet, det hot som Sovjetunionen tidigare utgjorde. Alliansfrihet

och neutralitet var inte längre lika viktigt och strävan efter ett

medlemskap i den Europeiska unionen satte spår i vår säkerhetspolitiska

hållning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sveriges säkerhetspolitiska

agerande har ändrats efter järnridåns fall och i de fall det är möjligt

förklara dessa med den neorealistiska teorin. De frågeställningar vi valt

att arbeta efter är: Hur har Sveriges säkerhetspolitiska agerande

förändrats efter Sovjetunionens upplösning i kontrast till tiden före? Kan

dessa förändringar förklaras med den neorealistiska teorin?

För att besvara dessa frågor har vi valt att titta närmare på fyra punkter

som är essentiella inom utrikes ? och säkerhetspolitiken. De fyra punkterna

är: säkerhetspolitisk hållning, säkerhetspolitikens struktur och strategi,

internationella samarbeten och slutligen neutralitetsprincipens

upprätthållande

Vi har utifrån dessa fyra punkter empiriskt studerat de olika

tidsperioderna, 1939 ” 1991 och 1991 ” 2002, för att på så sätt bilda en

uppfattning om hur den svenska säkerhetspolitiken förändrats över tid. Den

neorealistiska teorin fungerar som en lins ur vilken det empiriska

materialet skall ses igenom.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet