Strategisk ekonomistyrning i ett kunskapsföretag

Sammanfattning

Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som

skulle på ett mer nyanserat sätt visa hur det faktiska strategiarbetet

bedrivs med plats för känsla och intuition. Strategier är verktyg att nå

drömmar om framtiden och det är därför rimligt att anta att känsla och

intuition finns med som en stark beståndsdel. Denna studie utgår från

Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundläggande

teorigrund är Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har

använt denna. Dessa två modeller har sammanfogats till en analysmodell. Den

tredje teoretiska grunden kommer från Mona Erikssons teori om känslans

inverkan i det strategiska arbetet där hon menar att känslan och

intuitionen påverkar strategiska vägval minst i lika stor utsträckning som

kalkylen gör. Därmed har Simons modell kompletterats med känsla kontra

logik och teori om småprat, tyst kunskap och nyckeltalsstyrning medan

förståelsens verkan som styrmekanism införts som komplement.Det

övergripande syftet är att identifiera den strategiska styrningen i ett

litet kunskapsföretag som befinner sig i uppstartsskede. Specifikt handlar

det om deras sätt att komma fram till strategiska beslut och till

strategisk handling. Till vilken grad är dessa beslut baserade på känsla

kontra logik. Denna studie är en fallstudie i ett litet kunskapsföretag som

befinner sig i uppstartsskede. Det kom fram att det fanns brister i Simons

(1995) styrmodeller angående hur han relaterade olika styrmodeller till de

olika strategierna. Resultat av studien har sammanfattats i en analysmodell

vilken ger en mer nyanserad bild av verkligheten och tar hänsyn till fler

variabler än Simons modell. I fallföretaget är realiserade strategier

nästan uteslutande framväxande strategier där man även kunde konstatera att

känsla, intuition, tyst kunskap och förståelse är starkt representerade.

Teorin vill ofta framhäva att strategiskt arbete sker strikt planenligt och

att logiken används som det viktigaste instrumentet. Empirin gav inte stöd

för detta. Viktigt att påpeka är att enligt Erikssons (2000/2001)

teoribildning är inte känslan som vägledare mindre rationell den är logik

den också. Det som skiljer är att beslutsfattandeprocessen ser annorlunda

ut. Att använda sig av känsla är inte mindre intellektuellt. För att fatta

rationella beslut krävs ett reellt beslutsunderlag men när det inte finns

har känslan och intuitionen funktionen av att fylla ut i brist på

information. Som styrmedel i ett kunskapsintensivt företag används alla

fyra styrmodeller enligt Simons (1995) men värdeskapande och den

interaktiva styrmekanismen är den mest effektiva som beteendepåverkande

krafter. Den gränsskapande och den diagnostiserande styrmekanismen behövs

också för balansens skull men dessa är inte de mest motiverande för en

kunskapsarbetare.