Statligt uppdrag i skogen

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med

dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför

Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis

plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer

där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots

detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att

analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens

dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken. Följande två hypoteser

stipuleras: Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll (lagtillsyn och

uppdragsverksamhet) påverkar myndighetens legitimitet och det sätt den

bedriver myndighetsutövning. Skogsvårdsstyrelsen verkar i en miljö med bra

institutionella förhållanden, detta har betydelse för att den nuvarande

lösningen fungerar tillfredsställande. Samt följande två frågor: Är

Skogsvårdsstyrelsens uppdragsverksamhet en förutsättning för att den svenska

skogsnäringen skall fungera väl? Är Skogsvårdsstyrelsens makt och betydelse

för liten för att den nuvarande situationen automatiskt skall utgöra ett

problem?

Metoden är en kvalitativ fallstudie som bygger på ett ”top-down” perspektiv

och grundar sig på litteraturstudier. Den teoretiska ramen bygger på begrepp

som staten, makt, legitimitet och institutioner.

Det framkommer att det finns ett uttryckligt tvivel från andra skogliga

aktörer som anser att Skogsvårdsstyrelsen av princip inte ska ha dubbla

roller. Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbla roller strider mot principen om

maktfördelning genom att den kan utföra lagtillsyn på jobb som myndigheten

själv utfört. Denna möjlighet ger grund för grundläggande tvivel vad gäller

myndighetens legitimitet. Skogsvårdsstyrelsen har även rent praktiska

fördelar jämfört med en privat skoglig aktör just för att den är en

myndighet. Trots detta verkar Skogsvårdsstyrelsen och dess verksamhet

fungera tillfredsställande. En del av förklaringen till detta är att

myndigheten verkar i en miljö omgiven av goda institutioner, samt att dess

tjänstemän verkar agera sakligt, objektivt och opartiskt. Det finns dock

inga bevis för att Skogsvårdsstyrelsens tjänstemän agerar mer korrekt än

tjänstemän inom andra myndigheter. Det har inte framkommit några belägg för

att Skogsvårdsstyrelsens uppdragsverksamhet är en förutsättning för den

svenska skogsnäringen. En viktig del av förklaringen till att det inte råder

någon större debatt om Skogsvårdsstyrelsens legitimitet är att myndigheten

ej har tillräckligt mycket makt för att den skall uppfattas vara illegitim.

Mycket makt behöver mycket legitimitet, och vise versa.