Staten går före

Sammanfattning

Enligt ett regeringsbeslut från 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett

miljöledningssystem och enligt ett tillägg i högskolelagen skall samtliga

universitet och högskolor främja ekologisk hållbar utveckling inom ramen

för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mål

var att fastställa en ambitionsnivå för miljöarbetet på Ltu. Regeringens

ambition är att föregå med gott exempel och visa för övrigt samhälle och

näringsliv att det är möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hållbar

utveckling. När övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta

arbetssätt för en myndighet är legitimitet ett intressant begrepp att

undersöka och diskutera.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för i vilken utsträckning Ltu:s

miljöpolicy kan sägas vara legitim. Begreppet legitimitet diskuteras i

huvudsak utifrån professor David Beethams teoretiska ramverk. Beetham

ställer upp tre kriterier för legitimitet som vart och ett bidrar till

helhetsbilden av policyns legitima status. Det första kriteriet handlar om

att policyn skall implementeras i enlighet med rådande lagstiftning och

lokala regler, det andra kriteriet går ut på att lagar och regler i sin tur

skall gå att rättfärdiga i enlighet med allmän opinion. Det tredje och

sista kriteriet går ut på att man skall kartlägga reaktioner och handlingar

hos berörda parter och se om de tyder på samtycke eller missnöje. Exempel

på handlingar som kan studeras är engagemang, lojalitet och deltagande.

Slutsatsen är att Ltu:s miljöpolicy är legitim i hög utsträckning. Den kan

sägas hålla god legitimitet enligt Beethams första kriterium, då den

implementerats i enlighet med både nationella lagar och lokala regler.

Policyn kan sägas vara tämligen legitim utifrån det andra kriteriet då

styrelsen har representanter från samtliga berörda parter och då

värderingarna som speglas i lagstiftningen också går att återfinna i allmän

debatt, med reservation för att ”allmänna värderingar” generellt är svåra

att utvärdera. Hittills har reaktionerna på miljöpolicyn har i huvudsak

uteblivit eller varit positiva. De uteblivna reaktionerna kan bero på att

policyn är relativt ny, eller att den inte inneburit några dramatiska

förändringar på verksamheten. Ointresse ligger troligen inte bakom, då

arbetet på institutionerna i allmänhet harmonierar med miljöpolicyn.

Slutsatsen för policyns legitimitet enligt Beethams tredje kriterium är att

det kanske skulle behövas bättre material, en mer omfattande studie av

efterlevnad och lojalitet mot beslutet. Det material som finns tillgängligt

i dagsläget indikerar dock att policyn verkar vara legitim i stor

utsträckning även enligt tredje kriteriet.