Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Sammanfattning

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljön kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanför stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt större och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats för i centrala la?gen. Den flytt av handeln som skett under senare a?rtionden har pa?verkat stadslivet och pa?verkan blir mer synlig i mindre sta?der med mindre befolkningsunderlag. För att attrahera boende, na?ringsliv och besökare a?r det av vikt att staden a?r attraktiv sett till flera olika aspekter. En viktig del a?r att ha en levande stad med ma?nniskor som rör sig och uppeha?ller sig i de offentliga rummen. Utvecklingen med handel i mer externa la?gen har pa?verkat sta?dernas centrum och det har i vissa fall resulterat i tomma butikslokaler centralt. Begreppet stadsliv grundar sig pa? den ma?nskliga rörelsen i stadens rum. Rörelserna varierar och ger upphov till sociala aktiviteter, rekreation men a?ven nödva?ndiga transporter. Att ma?nniskor tycker om att vistas i de offentliga rummen bygger till stor del pa? att vi tycker om att betrakta samt bli betraktade, men a?ven pa? en ka?nsla av att vara en del av samha?llet, att tillhöra na?got. För att en plats ska vara attraktiv och uppskattas behöver den vara komfortabel, ge avslappning samt generera ba?de passivt men a?ven aktivt deltagande. Hur stadens rum upplevs varierar beroende pa? vem man fra?gar men att sitta i solen en varm va?rdag a?r lika viktigt som att kunna sitta i skuggan en het sommardag. För handeln a?r möjligheten till flöden det viktigaste vid lokalisering. Flödet ga?ller ba?de varor och kunder och sett till historien har transportleder alltid varit viktiga för handelns överlevnad. Idag uppsta?r ibland en kamp mellan stadska?rnans ofta sma?skaliga handel och ytteromra?denas mer storskaliga handel. Som en följd av detta pa?verkas stadslivet da? de större handelsomra?dena i första hand planeras för bilburna kunder. Att dessa omra?den ofta bara inneha?ller en funktion pa?verkar ocksa? möjligheterna till stadsliv. Samtidigt behöver staden som helhet underlag i form av ma?nniskor för att vara attraktiv och levande. För att studera möjligheten att koppla samman stadska?rnan med ett centrumna?ra handelsomra?de har Sandviken valts som fallstudie. Sandviken a?r en mindre svensk stad da?r ett större handelsomra?de har etablerats ca 500 meter fra?n stadska?rnans mitt. Handelsomra?det a?r genom sitt la?ge tillga?ngligt för ma?nga och genom sitt utbud, med livsmedelsbutiker, viktigt för boende i staden. Sandviken brottas a?ven med en problematik i stadska?rnan da?r allt fler butikslokaler sta?r tomma och att stadska?rnans handel tappar i attraktionskraft. Att beha?lla och sta?rka underlaget till handeln a?r viktigt för Sandvikens framtida utveckling, ba?de för att attrahera ma?nniskor men a?ven för att attrahera verksamheter. Arbetet grundar sig pa? observation av centrala Sandviken vid flertalet tillfa?llen. Fallstudiens omra?de har analyserats utifra?n dels en perceptuell analysmetod av Kevin Lynch, da?r staden som en mental karta ma?las upp för att analysera hur stadens miljöer upplevs. Omra?det har a?ven analyserats utifra?n en funktionell analys baserad pa? Jan Gehls metod kring den fysiska utformningen och ma?nniskans behov i det offentliga rummet, da?r man utifra?n en checklista med tolv kriterier analyserar en plats för att se vad som redan finns och vad som saknas för att attrahera ma?nniskor och stimulera stadsliv. Utifra?n analysen har resultat med skillnader, kvaliteter samt brister inom omra?det tagits fram för att identifiera hur stadsliv och handel kan stimuleras genom den fysiska utformningen. Förslagets utga?ngspunkt a?r att binda ihop stadska?rnan med handelsomra?det för att fa? synergieffekter mellan stadsliv och handel. För det flöde av bilburna kunder som redan besöker handelsomra?det skapas förutsa?ttningar och incitament att besöka stadska?rnan utan att flytta bilen. Detsamma ga?ller omva?nt för stadska?rnans besökare. Förslaget a?r utformat som dels övergripande strategier som a?ven kan anva?ndas i andra sta?der med liknande problematik, dels genom förslag pa? a?tga?rder i den fysiska miljön. Strategierna som tagits fram handlar om att attrahera boende och besöksverksamheter för att skapa ett underlag av ma?nniskor, fra?mja rörelse i la?ngsamt tempo genom att prioritera ga?ende och cyklister, utveckla rum, stra?k och mötesplatser för att göra stadens rum attraktivare samt ta till vara pa? kvaliteter som redan finns i de offentliga rummen. I förslaget har dessa strategier omvandlats till konkreta a?tga?rder i den befintliga stadsmiljön. Att stimulera stadslivet och handeln genom att fa? fler ma?nniskor i rörelse betyder inte att alla platser ska se likadana ut med samma inneha’ll och karakta?r. Det handlar om att skapa fysiska miljöer i staden utifra?n olika aktiviteter, behov och va?rden sa? att helhet ger en attraktivare och mer levande stad att vistas i.