Smärta i samband med benmärgsprovtagning

Sammanfattning

Introduktion:

Den kliniska erfarenheten bland vårdpersonal är att benmärgsprovtagning för

många patienter kan vara en smärtsam procedur. Idag saknas tillräcklig

kunskap om hur patienter som genomgår benmärgsprov upplever smärta och hur

deras smärtupplevelse ser ut. Vi känner inte heller till om det finns

bakomliggande faktorer av betydelse som ökar patientens risk att erfara

smärta vid benmärgsprovtagning. Syftet med denna prospektiva studie var att

kartlägga förekomst och intensitet av smärta hos vuxna individer som

genomgår benmärgsprovtagning, samt faktorer som är relaterade till

smärtupplevelsen vid benmärgsprovtagning.

Metod:

Tvåhundratrettiosex vuxna individer (m/k=126/110, median-ålder 62 år,

intervall 20-89 år) planerade för benmärgsprov inkluderades i studien.

Samtliga deltagare besvarade ett studiespecifikt frågeformulär före

benmärgsprovtagningen som berörde: daglig smärta och oro/ångest inför

benmärgsprovtagning. Tio minuter efter benmärgsprov besvarade 235 av

individerna frågor om smärta och obehag vid

benmärgsprovtagning,tillfredställelse med smärtlindring och uppfattning om

given information. En vecka efter benmärgsprov besvarade 213 individer

ytterligare ett frågeformulär som berörde smärta efter benmärgsprovtagning.

Patienterna fick ange om smärta, oro eller obehag förekom genom att besvara

frågor inom dessa områden som hade två svarsalternativ (ja eller nej).

Intensiteten av smärta, obehag och oro mättes med Visuell Analog Skala (VAS

1-100 mm). Oro/ångest registrerades även med Stait Trait Anxiety Inventory

(STAI-S och STAI-T). Smärtlindringen vid benmärgsprov bestod av

lokalanestetika.

Resultat:

Sjuttio procent av individerna rapporterade smärta vid benmärgsprov, (VAS

median 37). Femtiotre procent av de patienter som angav smärta vid

benmärgsprov skattade sin smärta >54 på VAS och 5% av de patienter som

uppgav smärta vid benmärgsprov angav VAS 100. Följande faktorer var

signifikant associerade med smärta vid benmärgsprov: smärta i det dagliga

livet (p=0,016), smärta före benmärgsprov (p=0,006), oro inför nålstick

(p=0,0001) och oro/ångest inför benmärgsprov STAI-S (p=0.0005) och STAI-T

(p=0,004). Patienter som angav att de fått skriftlig information före

undersökningen angav mindre grad av smärta jämfört med övriga patienter.

Konklusion: Resultaten från denna studie visat att majoriteten av

patienterna upplevde

smärta och obehag vid benmärgsprov. Bakomliggande faktorer såsom smärta i

det dagliga livet, tidigare smärtupplevelser, oro inför nålstick och oro och

ängslan inför undersökningen kan förstärka patientens smärtupplevelse vid

benmärgsprov. Patienter som erhåller skriftlig information före

undersökningen upplever en minskad smärtupplevelse.