Skadeprevention genom kognitiv beteendeträning för unga fotbollsspelare med hjälp av biofeedback.

Sammanfattning

Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14). Deltagarna fick fylla i tre enkäter (SAS, LESCA och ACSI-28) vid en förmätning. Ett MANOVA test att visade de två grupperna inte skilde sig signifikant vid förmätningen. Experimentgruppen genomgick en 9-veckors interventionsperiod bestående av 7 sessioner innehållande: somatisk avslappning, dagbok för kritiska händelser, tankestopp, emotions/problem fokuserad coping, målsättning och biofeedbackträning. Ett Mann- Whitney U test visade en tendens till signifikant skillnad mellan kontroll och experimentgrupp U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, där experimentgruppen drabbades av färre idrottsskador jämfört med kontrollgruppen. Resultatet ifrån studien diskuteras främst ur ett psykologiskt perspektiv och förslag på framtida forskning inom området ges.