Sänkning av aktiekapitalet

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya

förslaget som lagts fram gällande en sänkning av minimikapitalet. Kravet på

minimikapital gäller för Sveriges mest förekommande associationsform,

nämligen aktiebolag. Kännetecknet för den här associationsformen är dels

att aktieägarna är fri från personligt betalningsansvar och dels att det

finns ett krav på ett lägsta startkapital, för privata aktiebolag ligger

det för närvarande på 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag

på att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlätta

för nybildandet av småföretagandet. Därför har uppsatsens vikt legat på

privata aktiebolag. Förslaget lades fram efter att trenden inom EU har

varit att minimikapitalet har försvunnit i allt större utsträckning.

Alternativen som finns är att sänka det till 50 000 kr, 20 000 kr eller att

ta bort det helt. Det finns även ett alternativ som kan kombineras med

dessa belopp, nämligen successiv inbetalning. Det har tagits fram både för-

och nackdelar med dessa alternativa förslag. Dels kan en sådan förändring

innebära en ökad tillgänglighet av associationsformen aktiebolag, dels kan

förslaget bli på bekostnad av den viktiga principen om fritt

betalningsansvar samt äventyra skyddet för borgenärerna. Huvudtanken är i

alla fall att minimikapitalet skall finnas kvar och inte försvinna helt,

vilket också ligger till förslag. Detta aktiekapital fungerar som ett

borgenärsskydd och är ett skydd som historiskt sett alltid har funnits att

tillgå vid associationsformen. Därför har syftet med denna uppsats varit

att se över konsekvenserna av det nya förslaget på minimikapitalet.