Samhällstjänst

Sammanfattning

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt då

ungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.

I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligt

kallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärdering

med Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ”skyddstillsyn med samhällstjänst”

och ”villkorlig dom med samhällstjänst”. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vad

som har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ”samhällstjänst”. Samtidigt

ville jag med hjälp av mina frågeställningar och kvalitativa intervjuer belysa hur frivården

arbetar med denna verkställighet samt hur klienter och frivårdspersonal upplever genomförandet

av samhällstjänst ” som återanpassande eller avskräckande” Slutsatsen kan sägas

vara att klienterna upplevde verkställigheten mer som återanpassande snarare än avskräckande.

Vad gäller verkställigheten som sådan finns det tecken som tyder att ju mer beroende vi

blir av varandra desto större krav på återanpassning snarare än bestraffning och förvaring. I

analysen har jag applicerat teorier från Norbert Elias, Goffman samt Durkheim.