Rysslands vertikala maktdelning 1991-2004

Sammanfattning

Denna uppsats syfte är att ta reda på hur hur den vertikala maktdelningen

har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frågeställningar som

uppsatsen ämnar besvara är hur den vetikala maktdelningen har sett ut under

denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga

drag under denna tid. Det som framkommit gällande detta är att det vid år

1991 rådde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta är

ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat

kräva mer självständighet från centralmakten. I denna konflikt hade även en

process som skulle bestämma vilken federation som Ryssland skulle bli

påbörjats. Regionerna ville ha en federation som skulle vara baserad på

avtal där centralmakten position skulle kunna gå att förbises i vissa fall.

Moskva ville att det skulle finnas en klar uppdelning av makten mellan

regioner och centrum. 1991 inrättade presidnet Jeltsin två ämbeten i syfte

att få ett starkt grepp över provinser som höll på att öka sin

självständighet. Det första ämbetet, ställföreträdarna var ett försök från

den centrala makten att återinföra makt över provinserna. Dessa var inte

alltför effektiva i sitt ämbete. Ställföreträdarna är ett enhetstaligt drag

då de liknar det prfektämbete som förkommer i vissa enhetsstater. Det andra

ämbetet, guvernörämbetet, skulle fungera som en verkställande makt men de

skulle vara lojala till Jeltsin. Dessa kom emellertid att söka sig från

Moskva då Jeltsin började tala om att de skulle kunna bli folkvalda. De

fick

även rätt att utse sin egen regering vilket kan ses som ett enhetsstaligt

drag där centtrum delegerar ut befogenheter till regionerna. Jeltsin hade

även rätt att avskeda guvernörerna vilket är ett enhetstaligt drag där

centrum drar in befogenheter från regional nivå. !993 inrättades en ny

konstitution för den vertikala maktdelningen . Däe beskrevs det hur makten

skulle vara fördelad mellan centrum occh regioner.Detta är ett

ffederalistiskt drag. 1995 godkände Jeltsin val av guvernörer i vissa

regioner. Jeltsin behövde deras stöd för att möta den starka

vänsteroppositionen i duman. Denna handling kan ses som det köpslående

mellan regioner och centralmakt som kan förekomma i både federationer och

enhetstater.

Vad som framkommit gällande den vertikala maktdelningen under Vladimir

Putins tid som presidnet fram till år 2004 är följande. År 200 delades

Ryssland in sju distrikt där ett sändebud för presidenten skulle övervaka

varje distrikt. Dessa likande Jletsins tidigare Ställföreträdare men de

fick mer befogenheter. Detta är ett enhetatligt drag precis som det var

under Jeltsins tid. Vad som även skett är att en lagfrörd reform har införts

som ger Putin rätt att upplösa regionala parlament och avsätta regionala

maktutövare som kränker federala lagar. Denna laag är ett enhetsstaligt

drag i och med att cnetralmakten fick möjlighet att dra in befogenheter på

regional nivå. En annnan lagförd reform som tagits i bruk gör att regional

lagar, rättigheter och dekret ska anpassas efter federala lagar. I fall

detta inte efterföljs kan den föregående reformen tillämpas. Denna reform

kanses som ett nationellt bindande beslut som står över regionala beslut

och som är förekommande bland enhetsstater. Putin fråntog även år 2000 via

en reform guvernörernas rätt att sitta i federationsrådet. De skulle

istället välja en representant. Detta kan ses som ett ytterligar

enhetsstaligt drag där centralmakten drar in befogenheter från regional

nivå. 2004 upphävde Putin valen av guvernörerna i regionerna. Utifrån detta

agerande syns ett enhetsstatligt drag. Centralmakten gick in och tog

tillbaka en beslutande rätt för regionerna.