Rum för barn

Sammanfattning

Arkitektur a?r en scen för liv. Den skapar möjligheter, formar förutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, för att undersöka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera för det subjektet och understödja dess behov.

Utformningen har a?ven, pa? en större skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan översa?ttas, hur tydlighet kan vara genero’s.

Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra för allt? a?ven blir lika da?ligt för allt. A?ven ”generella” rum sa?tter gra?nser. Kan man ge mer genom att programera specifikt och vara tydlig med hur rummet ska agera och för vem?

Det finns vissa generella ”sanningar” om en förskoleverksamhet . Samtidigt a?r det enorm skillnad pa? en 2-a?ring och en 3-a?ring. Utöver detta varierar behov under en dag. ? Utmaningar som denna byggnad tar sig an.

För att kunna jobba med specificitet var en viktigt del av processen att intervjua personal pa? förskolor och översa?tta information - ba?de om a?ldersgrupper, dess intressen och behov, och hur verksamheten fungerade - till aktiviteter; och utifra?n dem till rumsliga ide?er.

Byggnaden a?r baserad pa? ett griddsystem som skapar ramar att arbeta med denna specifika programering inom, och som ocksa? organiserar byggnaden pa? ett mycket strukturerat sa?tt (se diagram).

Förskoleverksamheten a?r uppdelad i a?tta avdelningar med fyra a?ldersgrupper (1-6 a?r). Alla avdelningar a?r baserade pa? samma ide? om procession och scenarion utöver de grundla?ggande kraven som kom ur intervjuerna (sa? som översikt och möjlighet att sta?nga av) men sen a?r denna grund (det ”generella”) specialanpassat efter a?ldrar, fra?mst mha skala pa? rum och rumselement och baserat pa? aktiviteter och behov. Denna uppdelning ger ocksa? varje barn en trygghet och möjlighet att röra sig fritt inom ”sitt hem” i byggnaden fritt.

Rummen har utformats dels med tanke pa? pa? olika a?ldersgruppers behov men a?ven med tanke pa? bygganden som en ”tredje pedagog” som kan stödja förskolepedagoerna - till stor del genom att vara anpassade för barnen - men a?ven genom att underla?tta kontakt och samverkan.

Inom ramarna som skapas anva?nds material till funktionella a?ndama?l men framförallt för att första?rka upplevelsen av rumsskillnader, da? avdelningarna a?r baserade pa? behovet att ba?de kunna ha översikt, sta?nga av,och för barn att kunna röra sig fritt. Systemet utnyttjas ocksa? för att skapa variation i höjdled som bidrar till upplevelsen. Denna vertikala rörelse, eller kna?ckningarna av taket, har integrerats med behov av ljusinsla?pp. Detaljer ska stödja intentioner. Höjden pa? dörren till toalettba?set möjliggör att man kan vara avskild utan att ka?nna sig insta?ngd.

En tydlig inga?ng var ocksa? att skapa la?sbara rum för att sta?rka barnens ka?nsla av sja?lvsta?ndighet (tillsamans med tillga?ngliggörandet) och en trygghet - som ger större möjlighet att utnyttja rummen och testa dess gra?nser. A?ven om rum- men a?r specifikt programerade undviker de att sa?ga hur man ska agera - vad man ska bygga, hur man a?r pa? en lutning, vilken position som a?r skön att sitta i - och försöker snarare locka till utforskning och utveckling hos barn av hur man kan förha?lla sig till olika typer av rumsligheter, och i förla?ngning utveckla relationen till sin omva?rld.

A?ven uta’t a?r byggnaden tydlig; höjdskillnader bildar rumsavskiljande element mellan det publika och de mer privata förskolega?rdarna. Byggnaden öppnar sig mot gatan, erbjuder en riktning över taket med en tydlig slinga som kopplar stadsrummet med parken genom taklandskapet. Det erbjuds en plats för olika ”grupper” att mötas - vid specifika punkter och valda tillfa?llen.