Examensarbete, grundnivå
Riskanalys - forcerat byggskede järnväg
- Riskanalys
- Riskhantering
- Riskidentifiering
- Grovanalys
- Infrastruktur
- Banverket
- Forcerat byggskede
- Järnväg
- Järnvägsbyggande
- Ledningsverktyg
- Händelseträd
- Riskskattning
- Riskmatris
- Riskanalysmodell
Sammanfattning
Det är av stor vikt vid järnvägsbyggande att kunna identifiera var risker
kan uppstå och vilka konsekvenser dessa kan medföra på miljön. För att kunna
hantera detta på ett bra sätt behövs ett systematiskt sätt att analysera
riskerna, en så kallad riskanalys. Riskanalys handlar om att använda
tillgänglig information för att beskriva och beräkna risker förknippade med
ett givet system, vilket sedan ger ett underlag för värdering av risker och
eventuella riskreducerande åtgärder. Riskanalysen utgör en del i
riskhanteringsprocessen, vilken omfattar definition av mål och
avgränsningar, riskidentifiering, bedömning av sannolikhet och konsekvens,
värdering av risker, genomförande av riskreducerande åtgärder samt
uppföljning och erfarenhetsåterföring.
Under 2004 slog Banverket fast att det krävs en ny järnväg i Kiruna för att
uppfylla de transportpolitiska målen samt de nationella miljökvalitetsmålen.
Den befintliga järnvägen in till Kiruna stad kommer att behöva stängas 2012
vilket medför att projektet är mycket tidskritiskt. Detta i kombination med
rådande klimatförhållande på platsen innebär att byggskedet kommer att vara
mycket påskyndat vilket i sin tur leder till ökad risk för olyckor.
Genom att göra en riskanalys för det forcerade järnvägsbygget i Kiruna vill
Banverket att risker ska kunna identifieras och oönskade händelser undvikas.
Riskerna ska identifieras och värderas under ett seminarium där personer med
kompetens inom alla av projektets områden medverkar. Genom detta
examensarbete ska ett underlag och metod tas fram för genomförandet av
riskanalys samt förberedelser göras inför det kommande seminariet. Rapporten
har fokuserat på vilken påverkan som det forcerade byggandet har med
avseende på ökade risker för olyckor som leder till miljöskador.
För att på ett effektivt sätt kunna genomföra seminariet rekommenderas
metoden ”spånskiva”, vilket innebär ett spontant sätt att generera idéer och
förslag. Metoden är speciellt lämplig eftersom den kunskap och information
som är nödvändig för identifieringen och värderingen av risker är spridd på
olika personer med skilda yrkesinriktningar. För att strukturera de idéer
och förslag som framkommer under spånskivan är verktyget ”släktskapsdiagram”
användbart. Detta verktyg är lämpligt då en stor mängd verbal information
ska struktureras i närbesläktade grupper för att identifiera och beskriva
problem och hitta bakomliggande orsaker. De risker som framkommit ska sedan
värderas, vilket lämpligtvis sker med hjälp av
riskanalysmetoden ”händelseträd”.
Analysen utgår från en oönskad händelse och följer händelseförloppet framåt
för att hitta möjliga konsekvenser av händelsen.
De identifierade riskerna och dess konsekvenser ska sedan kombineras med
sannolikheten att riskerna inträffar. För att kunna göra en fullständig
beskrivning av risksituationen krävs att sannolikhet beräknas tillsammans
med konsekvens. Detta kan göras genom att sannolikhet för, och konsekvens
av, olyckshändelser uppskattas i olika kategorier och presenteras i en
riskmatris. Matrisen gör det möjligt att grovt rangordna de olika
skadehändelsernas risknivåer. Konsekvenser anges enbart med avseende på
miljö och sannolikheten är baserad på de tre år som byggfasen är beräknad
att ta.
I rapporten har även en grovanalys utförts med avseende på
riskidentifiering. För att kunna genomföra en riskidentifiering måste först
en plattform för detta skapas genom att delar i byggfasen kartläggs. Detta
har utförts, av projektgruppen, i form av litteraturstudier samt
studiebesök vid Botniabanan och intervjuer av nyckelpersoner vid densamma.
De slutsatser som grovanalysen av riskerna har gett är att vid ett forcerat
byggskede ökar generellt sett alla risker på grund av att projektet är
mycket tidskritiskt.