Examensarbete, grundnivå

Riskanalys - forcerat byggskede järnväg

Sammanfattning

Det är av stor vikt vid järnvägsbyggande att kunna identifiera var risker

kan uppstå och vilka konsekvenser dessa kan medföra på miljön. För att kunna

hantera detta på ett bra sätt behövs ett systematiskt sätt att analysera

riskerna, en så kallad riskanalys. Riskanalys handlar om att använda

tillgänglig information för att beskriva och beräkna risker förknippade med

ett givet system, vilket sedan ger ett underlag för värdering av risker och

eventuella riskreducerande åtgärder. Riskanalysen utgör en del i

riskhanteringsprocessen, vilken omfattar definition av mål och

avgränsningar, riskidentifiering, bedömning av sannolikhet och konsekvens,

värdering av risker, genomförande av riskreducerande åtgärder samt

uppföljning och erfarenhetsåterföring.

Under 2004 slog Banverket fast att det krävs en ny järnväg i Kiruna för att

uppfylla de transportpolitiska målen samt de nationella miljökvalitetsmålen.

Den befintliga järnvägen in till Kiruna stad kommer att behöva stängas 2012

vilket medför att projektet är mycket tidskritiskt. Detta i kombination med

rådande klimatförhållande på platsen innebär att byggskedet kommer att vara

mycket påskyndat vilket i sin tur leder till ökad risk för olyckor.

Genom att göra en riskanalys för det forcerade järnvägsbygget i Kiruna vill

Banverket att risker ska kunna identifieras och oönskade händelser undvikas.

Riskerna ska identifieras och värderas under ett seminarium där personer med

kompetens inom alla av projektets områden medverkar. Genom detta

examensarbete ska ett underlag och metod tas fram för genomförandet av

riskanalys samt förberedelser göras inför det kommande seminariet. Rapporten

har fokuserat på vilken påverkan som det forcerade byggandet har med

avseende på ökade risker för olyckor som leder till miljöskador.

För att på ett effektivt sätt kunna genomföra seminariet rekommenderas

metoden ”spånskiva”, vilket innebär ett spontant sätt att generera idéer och

förslag. Metoden är speciellt lämplig eftersom den kunskap och information

som är nödvändig för identifieringen och värderingen av risker är spridd på

olika personer med skilda yrkesinriktningar. För att strukturera de idéer

och förslag som framkommer under spånskivan är verktyget ”släktskapsdiagram”

användbart. Detta verktyg är lämpligt då en stor mängd verbal information

ska struktureras i närbesläktade grupper för att identifiera och beskriva

problem och hitta bakomliggande orsaker. De risker som framkommit ska sedan

värderas, vilket lämpligtvis sker med hjälp av

riskanalysmetoden ”händelseträd”.

Analysen utgår från en oönskad händelse och följer händelseförloppet framåt

för att hitta möjliga konsekvenser av händelsen.

De identifierade riskerna och dess konsekvenser ska sedan kombineras med

sannolikheten att riskerna inträffar. För att kunna göra en fullständig

beskrivning av risksituationen krävs att sannolikhet beräknas tillsammans

med konsekvens. Detta kan göras genom att sannolikhet för, och konsekvens

av, olyckshändelser uppskattas i olika kategorier och presenteras i en

riskmatris. Matrisen gör det möjligt att grovt rangordna de olika

skadehändelsernas risknivåer. Konsekvenser anges enbart med avseende på

miljö och sannolikheten är baserad på de tre år som byggfasen är beräknad

att ta.

I rapporten har även en grovanalys utförts med avseende på

riskidentifiering. För att kunna genomföra en riskidentifiering måste först

en plattform för detta skapas genom att delar i byggfasen kartläggs. Detta

har utförts, av projektgruppen, i form av litteraturstudier samt

studiebesök vid Botniabanan och intervjuer av nyckelpersoner vid densamma.

De slutsatser som grovanalysen av riskerna har gett är att vid ett forcerat

byggskede ökar generellt sett alla risker på grund av att projektet är

mycket tidskritiskt.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet