Reglering kontra förtroende - Revisorns anmälningsplikt i förändring

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse

anmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor och

klient, samt vilka konsekvenser förändringarna av

anmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiska

brottsligheten.

För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuer

av semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi har

under studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagit

del av relevant litteratur inom området.

I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighet

och dess innebörd. Vi har även presenterat revisorns

uppgifter samt anmälningspliktens utformande.

Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitt

i kapitlet.

Empirin utgörs av de svar och åsikter som våra

respondenter delgivit oss, med viss koppling till

litteraturgenomgången.

Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt.