Rättsliga konsekvenser vid kvalitetsbrister i registerkartan

Sammanfattning

Arbetet har skett i form av litteraturstudie och undersökningsarbete, samt

dialoger och samtal med sakkunniga inom de berörda områdena. Uppgiften var

att undersöka vilka rättsliga konsekvenser kvalitetsbrister i

registerkartan kan medföra. För att hitta och jämföra gjorda

skadeståndsanspråk har samtliga skadeståndsanspråk inkomna till

Lantmäteriets huvudkontor i Gävle studerats.

Kvalitetsbristerna som uppkommit på olika sätt är av skiftande karaktär och

omfattning. Dessa brister i kvaliteten är Lantmäteriet väl medvetna om och

det sker ett löpande arbete med att rätta till dessa fel och brister. Trots

arbetet med att förbättra karta och register sker skador som på ett eller

annat sätt är kopplade till dessa. Rättelse- och kompletteringsärenden i

den allmänna delen av fastighetsregistret är som med skadeståndsanspråken

styrda i lag, framför allt fastighetsbildningslagen och skadeståndslagen.

Emellertid är fastighetsbildningslagen i många avseende att betrakta som en

ramlag vilket ger handläggaren av inkomna ärenden en stor frihet att själv

bestämma åtgärd. Detta har föranlett att det inom organisationen finns en

osäkerhet om i vilka situationer fel får, kan och ska rättas till.

Framförallt då det misstänks att någon kan lida skada av den vidtagna

rättelsen. Samtidigt gör Lantmäteriet gällande att uppgifter registrerade i

den allmänna textdelen och presenterade i registerkartan, är utan

rättsverkan. Har den skadelidna följaktligen förlitat sig på uppgifter från

fastighetsregistrets allmänna del saknas det enligt Lantmäteriet ett

orsakssamband mellan vållandet och själva skadan. I förlängningen innebär

det att de som riktat ett skadeståndsanspråk mot Lantmäteriet kommer att

bli utan ersättning såtillvida skadan härrör till den allmänna delen i

fastighetsregistret. Så är dock inte alltid fallet.

Av resultatet kan det konstateras att det inom organisationen behövs

klarare direktiv berörande när, om och hur rättelser och kompletteringar i

fastighetsregistrets allmänna del ska företas. Detta kommer sig av att

dessa ärenden idag bedöms olika och i vissa fall även felaktigt varvid en

enhetlig hantering borde eftersträvas. Inte bara för den anställda, utan

även för enskilde som begär att en rättelse ska företas. Det krävs även en

tydligare redovisning från Lantmäteriets sida vilken kvalitet

fastighetsregistrets allmänna del har samtidigt som det måste börja framgå

vilka uppgifter Lantmäteriet svarar för. Vilka rättsliga konsekvenser

kvalitetsbrister medför kräver vidare undersökning.