Räddningstjänstsamverkan i 5-kanten

Sammanfattning

Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i

5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av

samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra

underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan

kommunerna.

Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av

samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra

detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ

räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp. I Lag (2003:778) om

Skydd mot Olyckor framgår det under flera paragrafer att samverkan är ett bra

sätt att effektivisera räddningstjänsternas verksamhet. Den enskilda

kommunens ansvar för räddningstjänstens verksamhet kan inte överlåtas till en

annan kommun, utan endast själva utförandet.

Samverkansformen har på olika sätt påverkat kostnaderna för respektive

räddningstjänst. Skillnaderna märks tydligare för de mindre stationerna där

kostnadsminskningar observerats medan de större stationernas kostnadsvolym är

relativt oförändrad. Modeller för ekonomisk resultatuppföljning bör utvecklas

och parterna i 5-kantssamverkan bör i framtiden genomföra

kostnadsnyttoanalyser som kan ligga till grund för beslut och åtgärder som

ska tillämpas. På sikt kan samverkan leda till kostnadsbesparingar för

verksamheten och motverkande av kostnadsökningar.

De undersökningar som genomförts visar bland annat att operativ personal

(brandmän, styrkeledare och insatsledare) tycker att samverkan är positiv och

nödvändig. Få har dock kunskap om vad 5-kantssamverkan innebär, vilka

detaljavtal som finns samt hur andra medverkande räddningstjänster är

organiserade. Utbildningstillfällen bör anordnas för att öka kunskapen och

förståelsen. En annan slutsats som framkom i undersökningarna var att

personalen på räddningstjänsterna i 5-kanten är mycket homogena, såväl

avseende kön som etnisk bakgrund.

Det ökade kravet på samhällets insatser vid komplexa eller mer omfattande

räddningsinsatser kommer att ställa krav på en ökad samverkan mellan kommuner

och på att planering och organisering sker utifrån ett regionalt perspektiv.

Insatstiden är i hög grad väsentlig för skadeutfallet och en samverkan genom

operativa insatser inom 5-kanten ökar möjligheter att snabbt få förstärkning

från angränsade kommuner, vilket kan bidra till att hålla skadekostnader och

mänskligt lidande på en lägre nivå. För att effektivisera samverkan kan det i

framtiden bland annat vara aktuellt att samordna beredskapsfunktioner, bygga

upp fler materieldepåer och förändra de juridiska avtalen.