Examensarbete, grundnivå
Räddningstjänstsamverkan i 5-kanten
uppföljning och utveckling
- Räddningstjänsten
- Norrbotten
- Brandingenjörer
- Samverkanseffekter
- Utvecklingsområden
- Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten
- Lag om Skydd mot
- Olyckor
- LSO
- Civilrättsliga avtal
- Operativa insatser
- Materieldepåer
- Undersökningar
- Mångfald
- Jämställdhet
- Samarbete
- Kostnadsnyttoanalyser
- Beredskap
- Ledningskapacitet
- Brandmän
Sammanfattning
Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i
5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av
samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra
underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan
kommunerna.
Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av
samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra
detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ
räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp. I Lag (2003:778) om
Skydd mot Olyckor framgår det under flera paragrafer att samverkan är ett bra
sätt att effektivisera räddningstjänsternas verksamhet. Den enskilda
kommunens ansvar för räddningstjänstens verksamhet kan inte överlåtas till en
annan kommun, utan endast själva utförandet.
Samverkansformen har på olika sätt påverkat kostnaderna för respektive
räddningstjänst. Skillnaderna märks tydligare för de mindre stationerna där
kostnadsminskningar observerats medan de större stationernas kostnadsvolym är
relativt oförändrad. Modeller för ekonomisk resultatuppföljning bör utvecklas
och parterna i 5-kantssamverkan bör i framtiden genomföra
kostnadsnyttoanalyser som kan ligga till grund för beslut och åtgärder som
ska tillämpas. På sikt kan samverkan leda till kostnadsbesparingar för
verksamheten och motverkande av kostnadsökningar.
De undersökningar som genomförts visar bland annat att operativ personal
(brandmän, styrkeledare och insatsledare) tycker att samverkan är positiv och
nödvändig. Få har dock kunskap om vad 5-kantssamverkan innebär, vilka
detaljavtal som finns samt hur andra medverkande räddningstjänster är
organiserade. Utbildningstillfällen bör anordnas för att öka kunskapen och
förståelsen. En annan slutsats som framkom i undersökningarna var att
personalen på räddningstjänsterna i 5-kanten är mycket homogena, såväl
avseende kön som etnisk bakgrund.
Det ökade kravet på samhällets insatser vid komplexa eller mer omfattande
räddningsinsatser kommer att ställa krav på en ökad samverkan mellan kommuner
och på att planering och organisering sker utifrån ett regionalt perspektiv.
Insatstiden är i hög grad väsentlig för skadeutfallet och en samverkan genom
operativa insatser inom 5-kanten ökar möjligheter att snabbt få förstärkning
från angränsade kommuner, vilket kan bidra till att hålla skadekostnader och
mänskligt lidande på en lägre nivå. För att effektivisera samverkan kan det i
framtiden bland annat vara aktuellt att samordna beredskapsfunktioner, bygga
upp fler materieldepåer och förändra de juridiska avtalen.