Masteruppsats

Provning, PLS-analys och FE-simulering av spår i paneler

Sammanfattning

Idag gör träindustrin avspänningsspår på baksidan av ett flertal produkter,

bl a golv och paneler. Spåren tillförs med tron att de ska minska spänningar

och deformationer i materialet.

Normalt görs i stort sett likadana spår utan att man tar hänsyn till vilket

sågmönster 2X, 3X, 4X eller 5X som använts eller var i stocken

ursprungsmaterialet till panelen kommer ifrån, dvs. avstånd till märg.

Någon djupare kunskap har ej funnits huruvida spåren verkligen har haft

betydelse.

Det finns ett stort intresse såväl från industrin som från forskarvärlden

att öka kunskapen om spårens betydelse för minskade deformationer.

Tester har genomförts med fritt exponerade provbitar både med och utan spår

som kapats och bearbetats med avseende på med eller utan spår, placering av

spår och spårdjup. Provbitarna har torkats från 15 % fuktkvot till 8 %

fuktkvot.

Om man tittar totalt sett på alla fria panelbitar så har spåren haft

relativt liten betydelse, skillnaden i kupning med och utan spår var i

genomsnitt mindre än 3 % . Den multivariata regressionsanalysen med PLS

visade att märgläge hade störst påverkan på kupning medan spåren hade

mycket liten betydelse. Årsringstäthet visade sig ha viss betydelse för

kupning.

På de större provobjekten bestående av flera sammansatta paneler blev dock

resultaten något annorlunda jämfört med fria provbitar. I genomsnitt var

deformationen i form av kupning 10 % mindre på de sammansatta panelerna av

innerex, märgbitar där 8 mm spår tillförts på märgsidan. Viktigt att komma

ihåg är att denna tydliga effekt dock gäller sammansatta paneler och endast

där panelerna har sitt ursprung från den del i stocken som är allra närmast

märgen, s.k. märgbitar.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet