Examensarbete, avancerad nivå

Process- och riskanalys vid positionering av tunnelsalvor

Sammanfattning

Vid tunnelbyggande i infrastrukturprojekt är tid- och prispressen oftast

stor och om tunneln avviker från den planerade layouten får detta stora

konsekvenser både för ekonomin och för tidsplaneringen för projektet.

Gruvföretag har normalt inte samma kvalitetskrav på tunneldrivningen som

entreprenadföretag inom infrastrukturprojekt. För gruvnäringen kan felaktig

positionering av borriggen innebära ökande gråbergsinbladning, ökande

malmförlust och stabilitetsproblem. Vid tillredning påverkar positioneringen

lutning, kurvor och tvärsnitt på framtida transportvägar. Överberg och

korrigering av feldrivna salvor försenar indriften och höjer kostnaderna.

Eftersom kraven och förutsättningarna är så olika mellan entreprenad- och

gruvföretag är det av intresse att se hur de olika företagens

borrningsprocesser är utformade och hur företagen handskas med risker

rörande kvalitet.

Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapen om processer kring

positionering av tunnelsalvor för att utifrån dessa kunna upptäcka

kvalitetsrisker.

Målen med examensarbetet har varit att (i) identifiera och beskriva olika

metoder för positionering av tunnelsalvor samt olika metoder för riskanalys

och processanalys, (ii) jämföra fördelar och felrisker vid användande av de

olika metoderna för positionering av tunnelsalvor genom att studera ett

antal utvalda företags borrningsprocess, (iii) identifiera behov av

ingångdata och kontroller i borrningsprocessen för att eliminera

kvalitetsrisker och därmed kartlägga hur processen för positionering av

tunnelsalva ska vara utformad för att positioneringsmetoden ska fungera.

Arbetet inkluderade en litteraturstudie av olika process- och

riskanalysmetoder, varav ett antal metoder som är tillämpbara på det

aktuella fallen valdes ut för en fördjupad studie. I litteraturstudien

ingick även en del där olika metoder för navigering av borriggar beskrivs.

Tre företag studerades dessa var Boliden Mineral AB, Skanska Sverige AB och

Oden Anläggningsentreprenad AB. Dessa företag nyttjar olika metoder för att

positionera borriggarna. Bolidens borriggsoperatörer positionerar borriggen

med hjälp av en totalstation och ett riktbesked. Oden använder sig också av

en totalstation med vilken en mättekniker bestämmer borriggens position.

Skanska nyttjar tunnellaser vid navigering av borriggen och därigenom

behöver borriggsoperatören information från mätteknikern om den exakta

positionen på gaveln. Till process- och riskanalysen valdes intervjuer som

verktyg för datainsamling. Data sammanställdes sedan i flödesscheman som

visade varje företags process för att positionera tunnelsalvor.

Fiskbensdiagram ritades upp där de risker som kan leda fram till att tunneln

kan hamna på en felaktig position redovisades.

Utifrån jämförelsen kan det utläsas att Boliden inte har samma kontroll på

sin tunneldrivning som entreprenadföretagen har. Entreprenadföretagen är

även duktigare på att nyttja de loggar som borrningen ger och kan därigenom

kontrollera om borrningen utförs enligt de givna borrplanerna. Personen som

utför de olika stegen i processen skiljer sig också mellan de olika

företagen. Oden och Skanska använder sig av mättekniker betydligt mer

frekvent än vad Boliden gör.

Som resultat av studien lämnas följande förbättringsförslag:

? Se till att korrekt information finns i borriggarna och att rutiner

kring informationsflödet fungerar felfritt.

? Direkt datakommunikation mellan borrigg och planeringsavdelningen

kan vara ett sätt att försäkra sig om att korrekt information överförs och

uppdateras.

? Motivera borriggsoperatörerna om vikten av att navigera borriggen

vid varje salva.

? Utbildning och kontroller av borriggsoperatörernas kunskaper bör

utföras med vissa intervaller.

Om navigering av borrigg och informationsflödet mellan planeringsavdelning

och borrigg fungerar kommer kvaliteten på tunneldrivningen att hållas på en

hög och jämn nivå.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet