Nationalism i mångetniska federationer

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar nationalism i mångetniska federationer. Inom alla

federala system finns en spänning mellan den federala nivån och delstaterna.

Denna spänning brukar vanligen beskrivas som en konflikt mellan centrum och

periferi. Även nationalism i mångetniska federationer kan beskrivas som en

konflikt mellan centrum och periferi. En vanlig kategorisering av

nationalismen är den i kulturnationalism och statsnationalism.

Kulturnationalismen har sin utgångspunkt i periferin och utgår från den

kultur som finns bland befolkningen. Statsnationalismen däremot växer utåt

från centrum och tar sin utgångspunkt i de värderingar som ligger till grund

för den federationen.

Om kulturnationalismen blir för stark kommer federationen att gå under och

de olika etniska grupperna kommer att bilda självständiga stater. Men om

däremot statsnationalismen blir för stark omvandlas federationen till en

enhetsstat. Det måste alltså finnas en balans mellan statsnationalismen och

kulturnationalismen för att federationen ska kunna existera.

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang studeras olika konflikter i de tre

mångetniska federationerna Kanada, Schweiz och USA. Av dessa är Kanada den

som fortfarande håller på att utforma en statsnationalism som kan hålla ihop

federationen med det franskspråkiga Quebec. USA har nästan skapat en perfekt

statsnationalism som kan ta över kulturnationalistiska strävanden. Schweiz

har inkorporerat landets olika kulturnationalistiska tendenser i den

federala statsnationalismen.