Modell för kvalitetsbristkostnader

Sammanfattning

Under de senaste årtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De

ökade kraven från kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer

global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet på ett

effektivt sätt för att bibehålla konkurrenskraften. Genom att erbjuda

produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sätt för

företag att öka sin lönsamhet är att minska de kostnader som bristande

kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgå till 10-30%

av ett företags totala omsättning. Ett sätt för företag att minska dessa

kostnader är att försöka identifiera och eliminera dessa.

Examensarbetet utfördes på LKAB, en högteknologisk mineralkoncern som

producerar förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB har

länge bedrivit ett kvalitetsarbete och blev certifierade enligt ISO

9001:2000 under hösten 2002.

Arbetet som utfördes på uppdrag av LKAB hade syftet att, utifrån en

tidigare modell för kvalitetsbristkostnader, utveckla en generell

arbetsmodell, i vilken kvalitetsbristkostnader kan användas som underlag för

beräkning av investeringars lönsamhet. Denna modell ska sedan verifieras mot

hydrocykloner.

För att utveckla den redan framtagna modellen till en mer omfattande och

generell arbetsmodell krävdes en kartläggning av ytterligare

kvalitetsbristkostnader. För att identifiera fler kvalitetsbristkostnader,

och främst då dolda sådana, gjordes litteraturstudier, intervjuer,

observationer samt en enkätundersökning. Utifrån dessa metoder

identifierades ett antal kvalitetsbristkostnader. Många av dem är dock inte

mätbara eftersom det inte finns tillräckligt med uppföljning inom dessa

områden.

Examensarbetet resulterade i en generell arbetsmodell för

kvalitetsbristkostnader. Denna modell har verifierats mot hydrocykloner i

anrikningsverket. Detta visade på att modellen är generell och går att

tillämpa på hela anrikningsverket.

Under arbetets gång har det uppmärksammats att LKAB bedriver ett effektivt

och systematiskt kvalitetsarbete. Dock bör uttrycket ?Den som slutar att

bli bättre slutar snart att vara bra? finnas i åtanke. Vår förhoppning är

att denna rapport kan komma till användning för LKAB i deras fortsatta

arbete med att identifiera kvalitetsbristkostnader och i deras ständiga

förbättringsarbete.