Examensarbete, avancerad nivå
Minirevolutionen
En konsekvensanalys av ändrade byggregler för utformning av studentbostäder
Sammanfattning
Idag råder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.
befolkningstillväxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt når antalet
studenter rekordnivåer varje år, och det byggs alldeles för få
studentbostäder för att tillgodose deras behov. Anledningen till detta
tros vara att byggföretagen begränsas av byggreglerna gällande främst
bostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den stora
studentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att se
över de ofta ifrågasatta byggreglerna. Efter ett omfattande
revideringsarbete trädde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS
2014:3 (BBR 21). Ändringarna har i syfte att möjliggöra mindre
bostadsarea generellt, men också att göra ytterligare lättnader i kraven
på studentbostäder för att således stimulera bostadsmarknaden.
Nu kan en studentbostad byggas så liten som 16m2 med alla funktioner
inom bostaden. Detta möjliggörs genom att man låter funktioner
överlappa och finnas inom samma rum, utan att tumma på
tillgängligheten. Dessutom kan köksutrymmen och förvaring göras
mindre. Men man möjliggör också att upp till tre personer kan dela
hygienutrymme och tolv personer dela kök, tillsammans med ändringar
för större lägenheter ämnade åt studenter. Detta skapar möjligheter för
nya typer av boende för studenter.
Parallellt med regeländringarna för bostadsutformning har också arbete
pågått för ökad samordning gällande hantering av omgivningsbuller
(och tydligare riktlinjer). Dessa lagändringar träder i kraft i januari 2015,
och är en förutsättning för att koncepten i fallstudien i denna rapport ska
bli genomförbara.
Enkätundersökningen i denna rapport visar att studenterna är positivt
inställda till de nya mindre bostäderna (hela 72 % kan tänka sig att bo i en
lägenhet om 16m2). Däremot framkommer att man är mer skeptisk till att
dela hygienrum och kök med många personer. Ordspråket ?egen härd är
guld värd? stämmer således för dagens studenter. I fallstudien
framkommer dock att de lägenhetstyper som innebär delat kök och
badrum har den högsta yteffektiviteten, inrymmer flest personer och har
minskad produktionskostnad pga. de delade våtutrymmena. Från detta
kan man dra slutsatsen att denna lägenhetstyp kommer vara den mest
attraktiva för byggföretag att bygga. Alltså går studenternas preferenser
emot byggföretagens.
Fallstudien visar att den största barriären för byggföretagen rivs i och
med att mindre bostäder tillåts och blir därmed billigare att bygga. Trots
att många studenter föredrar en privat lägenhet finns nog ett så pass
stort behov, att nya studentbostäder (oavsett form) kommer att bli
bebodda.