Examensarbete, avancerad nivå

Minirevolutionen

En konsekvensanalys av ändrade byggregler för utformning av studentbostäder

Sammanfattning

Idag råder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.

befolkningstillväxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt når antalet

studenter rekordnivåer varje år, och det byggs alldeles för få

studentbostäder för att tillgodose deras behov. Anledningen till detta

tros vara att byggföretagen begränsas av byggreglerna gällande främst

bostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den stora

studentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att se

över de ofta ifrågasatta byggreglerna. Efter ett omfattande

revideringsarbete trädde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS

2014:3 (BBR 21). Ändringarna har i syfte att möjliggöra mindre

bostadsarea generellt, men också att göra ytterligare lättnader i kraven

på studentbostäder för att således stimulera bostadsmarknaden.

Nu kan en studentbostad byggas så liten som 16m2 med alla funktioner

inom bostaden. Detta möjliggörs genom att man låter funktioner

överlappa och finnas inom samma rum, utan att tumma på

tillgängligheten. Dessutom kan köksutrymmen och förvaring göras

mindre. Men man möjliggör också att upp till tre personer kan dela

hygienutrymme och tolv personer dela kök, tillsammans med ändringar

för större lägenheter ämnade åt studenter. Detta skapar möjligheter för

nya typer av boende för studenter.

Parallellt med regeländringarna för bostadsutformning har också arbete

pågått för ökad samordning gällande hantering av omgivningsbuller

(och tydligare riktlinjer). Dessa lagändringar träder i kraft i januari 2015,

och är en förutsättning för att koncepten i fallstudien i denna rapport ska

bli genomförbara.

Enkätundersökningen i denna rapport visar att studenterna är positivt

inställda till de nya mindre bostäderna (hela 72 % kan tänka sig att bo i en

lägenhet om 16m2). Däremot framkommer att man är mer skeptisk till att

dela hygienrum och kök med många personer. Ordspråket ?egen härd är

guld värd? stämmer således för dagens studenter. I fallstudien

framkommer dock att de lägenhetstyper som innebär delat kök och

badrum har den högsta yteffektiviteten, inrymmer flest personer och har

minskad produktionskostnad pga. de delade våtutrymmena. Från detta

kan man dra slutsatsen att denna lägenhetstyp kommer vara den mest

attraktiva för byggföretag att bygga. Alltså går studenternas preferenser

emot byggföretagens.

Fallstudien visar att den största barriären för byggföretagen rivs i och

med att mindre bostäder tillåts och blir därmed billigare att bygga. Trots

att många studenter föredrar en privat lägenhet finns nog ett så pass

stort behov, att nya studentbostäder (oavsett form) kommer att bli

bebodda.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet