Examensarbete, avancerad nivå

Medverkan

lokalt engagemang för ett hållbart samhälle

Sammanfattning

Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av

riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett

nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna.

En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och

processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning.

Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en

grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är

att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang. Arbetet utgår från

planerarens perspektiv och behandlar medverkan relaterat till det att bo.

Genom två fallstudier har vi identifierat faktorer som påverkar människors

engagemang och deras grad av medverkan. Denna identifikation baseras på

intervju-undersökningar med centrala aktörer och boende i respektive område.

Svartlamoen i Trondheim, Norge, är ett alternativt bostadsområde med ca 200

invånare. Området var tidigare planlagt för industri och de gamla trähusen

från 1800-talet skulle rivas. De boende protesterade och startade en kamp

för bevarande, vilken pågick under åtta år. 1998 vann de boende kampen och

en ny detaljplan, s.k. reguleringsplan, utarbetades i samråd med de boende.

Svartlamoen är definerat som ett stadsekologiskt försöksprojekt där Agenda

21 har en central plats. De boende ansvarar själva för förvaltningen av

området och planbestämmelserna framhäver de boendes rätt till delaktighet i

alla beslut rörande området. De boende är organiserade efter en platt

struktur där alla beslut fattas gemensamt under boendemöten.

Augustenborg i Malmö, Sverige, är ett hyreshusområde som härstammar från 50-

talets folkhemsbyggande. I området bor ca 3000 personer, med stor varaiation

av nationaliteter. Bostadsområdet ägs och förvaltas av Malmö kommunala

bostäder, MKB. 1997 startade projektet Ekostaden Augustenborg, där målet är

att göra området till ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart

samhälle. Ekostaden är en del av den statliga satsningen på ekologisk

omställning och ingår också i större internationella projekt. Genom projektet

önskade man tillföra miljöförbättringar samt stärka områdets image, vilken

blivit ganska negativt laddad. Ekostaden är ett samarbetsprojekt mellan alla

aktörer i området och medverkan från de boende var en av premisserna i

projektprogrammet.

De genom fallstudierna identifierade faktorerna delas in i två kategorier,

strukturella och psykologiska. De strukturella är mer övergripande och ser

till politiskt system samt kommuners och andra aktörers

organisationstruktur. Här presenteras tvärsektoriellt och lånsiktigt

tänkande, integration och politiskt maktspel. En central plats har frågan om

maktdelning. De psykologiska faktorerna ligger på en mer individuell nivå

och behandlar begrepp som identitet, maktlöshet, problemerkännade och egen

vinning. Identitet är ett centralt begrepp, där tillhörighet samt ansvar och

ägandekänsla är viktiga underbegrepp.

Vidare presenteras identifierade strategier, som ger exempel på hur man kan

arbeta för att stärka medverkan och lokalt engagemang. Dessa relaterar till

tidigare identifierade faktorer. Strategierna behandlar hur underbyggande av

den sociala miljön och en identitetsskapande fysisk miljö, för att stärka

tillhörigheten och de boendes relation till området, har betydelse

för människors engagemang. Ansvarsfördelning för att undvika hierarkiska

maktstrukturer är en annan strategi. Vidare beskrivs hur Agenda 21 kan

användas som legitimitet för att satsa på medverkan och vilken betydelse

goda kanaler för kommunikation och information har. Uppföjlning handlar om

behovet av att få se resultat av sitt engagemang. I vissa fall kan en dold

agenda, att man använder ett mål för att nå ett annat, vara ett sätt att få

folk engagerade.

Det är svårt hålla fram någon speciell och konkret strategi för hur man

skapar och tar tillvara på lokalt engagemang, eftersom det är väldigt

situationsspecifikt. Däremot kan man hitta åtgärder på en mer överordnad

nivå, genom att påverka planerares tankesätt och hållningar. En samlad

strategi för denna överordnade åtgärd är helhetligt tänkande. Genom att se

alla påverkande faktorer och deras sammanhang kan man skapa planer ur ett

bredare perspektiv, och bättre ta tillvara på de mänskliga resurser som

finns i området.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet