Matematikattityder - är de föränderliga?

Sammanfattning

Intresset för a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning för vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en undersökning. Genom en enka?tundersökning bland 71 elever i a?rskurs nio undersöktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle föra?ndras i framtiden. Enka?tundersökningen genomfördes a?ven bland 43 vuxenstuderanden och da?r undersöktes hur de kom iha?g att deras attityder till matematik varit under högstadiet samt deras nuvarande attityder till matematik och föra?ndringar da?r emellan. Resultatet visar att elever i a?rskurs nio placerar matematik ungefa?r pa? mitten pa? en skala över hur roligt a?mne det a?r, att överva?gande del a?r positiva till lektionernas utformning, att matematik inte a?r ett sa? sva?rt a?mne men va?ldigt viktigt att kunna i vardagen och som allma?nbildning och att en majoritet inte tror eller a?r tveksamma till att deras attityd till matematik kommer att föra?ndras i framtiden. Bland de vuxenstuderande hade ma?nga haft en negativ attityd till matematik under högstadiet a?ven om flera gav positiva svar. En majoritet tycker att det nu a?r roligt att ga? till matematiklektionerna, att de fa?r la?ra sig matematik med den metod som passar dem ba?st, att matematik inte a?r ett sa? sva?rt a?mne men viktigt ba?de som skola?mne och för dem personligen i och med att de behöver betyget och kunskaperna för studier, jobb, i vardagen och för sja?lvförtroendet. En klar majoritet tycker att deras attityd till matematik har föra?ndrats sedan högstadiet och na?stan alla tycker att den har blivit mer positiv. Olika motiveringar till det a?r att de a?r mer mogna nu, att de fa?tt ett ma?l med studierna, a?r mer koncentrerade och motiverade samt fa?r studera i egen takt och pa? egen niva?.