Kandidatuppsats
Lyckat arbetsgivarvarumärke - för vem?
Sammanfattning
Sammandrag
Denna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception av
arbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältet
arbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning.
Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivt
arbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka om
även yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ett
företag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges största
nyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starkt
arbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inom
den specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat i
svårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategori
kan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat område
än organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varit
utgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etablerat
arbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal. För att
undersöka en viss yrkesgrupps perception av arbetsgivarvarumärke intervjuades
systemvetarstudenter vid Uppsala Universitet då svårigheter att tillgodose sitt personalbehov
inom IT är just problemet i fallet DN. Med en fenomenologisk ansats syftade studien gå in i
studenternas medvetande och förstå deras uppfattningar och gruppens åsikter som en helhet.
Genom Cooleys (1992) teori spegeljaget och Goffmans (1990) intryckstyrning kunde
respondenternas tankevärld filtreras och analyseras. Resultatet av studien visade att
yrkesidentiteten påverkar val av arbetsplats såväl som influerar arbetstagares perception av
arbetsgivarvarumärke. Anledningen till yrkesidentitetens inverkande roll på valet kan
förklaras som ett uttryck av arbetstagarens spegeljag. Val av arbetsplats kan även ses som en
individs intrycksstyrning där denne vill säkerställa att anställningen låter individen ge ett
positivt intryck till allmänheten.