Laboratorieförsök på EAF-slagg som ballastmaterial i asfalt

Sammanfattning

I Sverige hamnar många restprodukter direkt på deponi även om det finns

möjlighet att ta de tillvara i olika konstruktioner. Detta projekt har gått

ut på att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa en asfaltprodukt

innehållande EAF-slagg. I undersökningsarbetet gjordes en litteraturstudie

för att sammanställa befintlig kunskap samt laboratorieförsök.

EAF-slagg används i stora delar av världen och till många olika ändamål.

Den största användningen sker i vägar där det går att nyttogöra den höga

nötningsbeständigheten och den kubiska formen. Det finns dock vissa delar i

den kemiska sammansättningen som sätter gränser för användandet,

volymexpansionen. För att komma undan volymexpansionen i lagd asfalt låts

slaggen ligga utsatt för vatten under ett par månader.

Egenskaperna hos den undersökta EAF-slaggen ligger under de gränsvärden som

Vägverket ställer för en AG16 i ATB VÄG, exempelvis micro-Deval och

flisighetsindex. Det avsvalningstest som gjordes mellan en fraktion av

slaggen och en likvärdig ballastfraktion påvisade ingen skillnad även om

tidigare erfarenheter pekar på att slagg svalnar långsammare.

Hålrummen i blandad, packad och testad asfaltmassa är högre än den skulle

ha varit med konventionell ballast. Dock är marshallstabiliteten fortfarande

hög vilket skulle betyda att asfalten klarar sig utan deformationer med de

höga hålrummen. Efter itusågning av provkropparna noterades metallytor och

att asfalten verkade kompakt.

Slitlager med EAF-slagg inblandad har en potential att hålla länge utan

spårbildning eller sprickor på grund av den goda nötningsbeständigheten.

Detta skulle även minska mängden slagg som deponeras och mängden

konventionell ballast som krossas varje år.