Magisteruppsats

Krylbosmällen

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats var att utifrån Hadenius och Weibulls synsätt se

hur en händelse blir en nyhet och ur ett historiskt perspektiv studera hur

Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna. Syftet var även att se vilken

teori tidningarna hade om orsaken till Krylbosmällen. För att besvara syftet

användes en kvalitativ och en kvantitativ metod, där jag undersökte fem

olika tidningar och litteratur.

När andra världskriget startade förhöll sig Sverige neutrala mellan de

västallierade och Tyskland och deras allierade. Efter påtryckningar från

Tyskland ingick Sverige ett transiteringsavtal med dem. Det innebar att

Tyskland fick transportera material och soldater genom Sverige till

Nordnorge och Finland. Den 19 juli 1941 exploderade en tyskvagn lastad

med ammunition på Krylbo station. Detta gav i folkmun upphov till något som

kom att kallas för Krylbosmällen.

Denna uppsats använde sig av Hadenius och Weibulls synsätt om hur en

händelse blir en nyhet för tidningarna. Krylbosmällen blev en nyhet i

tidningarna för att det var en olycka som skedde i Sverige och befolkningen

i landet kunde identifiera sig med dem som var inblandade i olyckan. En

nyhet ska alltid väcka känslor hos läsaren och händelsen ska ske i deras

närhet.

Den 19 juli 1941 klockan 1.45 startade fjärrgodståg 4352 från Hallsberg till

Krylbo. Tåget hade 59 godsvagnar, varav sju vagnar innehöll explosivt

material. Tåget anlände till Krylbo station klockan 4.58. Där skulle

vagnarna omarrangeras, det skulle även tillkomma nya vagnar som hade anlänt

tidigare till stationen. Vagnarna skulle sedan föras vidare till bland

annat Finland och Nordnorge. När tåget anlände till stationen upptäckte en

järnvägsman att det brann i en av vagnarna. Branden spred sig till de

intilliggande vagnarna och till andra tåg som stod på bangården. Kraftiga

explosioner uppkom och det fortsatte att explodera till och från under hela

förmiddagen. Under Krylbosmällen skadades cirka 30 personer av kringflygande

splitter, 24 personer fördes till lasarettet med skador och av dessa fick 18

personer åka hem samma dag. Krylbos bangård fick omfattande skador och cirka

130 person och godsvagnar förstördes eller fick skador från explosionerna.

Omkringliggande hus fick skador såsom krossade fönster och skadade ytter-

och innertak, mellanväggar och kakelugnar.

Det fanns fem olika teorier varför Krylbosmällen inträffade. Den första

teorin var att det blev varmgång i ett hjullager som ledde till att elden

uppkom. Den andra teorin var att det blev en självantändning i ammunitionen

som fanns i några av vagnarna, tredje teorin var att det skedde en

krutantändning genom friktion. Den fjärde teorin var att det uppstod

gnistbildning vid bromsningen och att denna startade elden. Den sista och

femte teorin var att det var ett sabotage som orsakade Krylbosmällen.

De fem tidningar som användes i denna uppsats var Avesta tidning, Dala-

Demokraten, Stockholms-Tidning, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman. Alla

tidningar hade olika politiska utgångspunkter. Alla beskrev Krylbosmällen på

ett liknande sätt och de skapade en känsla hos läsaren. Tidningarna beskrev

olika hjältemod och bragder som utfördes under Krylbosmällen. De använde

ögonvittnen för att skildra Krylbosmällen. Tidningarna skildrade

händelsen på liknande sätt och de skiljde sig inte mycket ifrån varandra,

förutom att Avesta tidning och Dala-Demokraten skrev om Krylbosmällen under

en längre period än de andra tidningarna på grund av den lokala

förankringen. Alla tidningar skildrade den första teorin, att Krylbosmällen

orsakades av att det blev varmgång i ett hjullager.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet