Kristinehamns grönstrukturplan

Sammanfattning

I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta

utifrån de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas

skall analyser göras på de olika stadsdelarnas avstånd till grönstrukturer

och rekreationsområden. Även en jämförelse av andra kommuners

tillvägagångssätt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn

skall göras. Man ska se över vart den kommunägda marken finns i relation

till det skikt med gröna områden som skapas. Data som skall användas samlas

in från Länsstyrelsen, skogsstyrelsen och Lantmäteriet. Kommunens eget

inmätta eller digitaliserade material skall också användas. De data som

inte finns färdiga digitaliseras in från flygfoton. Detta gäller främst de

parker och grönstrukturer i tätorten som inte finns inmätta, men även

skärgårdens öar. Som grund för hela kommunens grönstruktur används

lantmäteriets vegetationskarta. De gröna stråken i tätorten klassas efter

skötsel och funktionalitet, såsom grönyta, park, naturpark, grönområde,

kyrkogård, skolgård, tätortsnära skog och rekreationsskog. Med utgångspunkt

från detta skapas buffertzoner från stadens villaområden för att se vilka

grönstrukturer man når inom 100, 300 och 2000 meter. Barriärer såsom E18,

järnvägen, ringleder och vattendrag har lagts in vid buffertskapandet. Man

kan se en tydlig bild över de stadsdelar som är instängda mellan

Europavägen och järnvägen och som är hänvisade till de över/undergångar som

finns. Även om den tätortsnära skogen finns på andra sidan vägen är den

närmaste undergången ca 1,5 km bort. Den jämförelse som gjorts mot andra

kommuners arbete med grönstrukturplan visar att vårt tillvägagångssätt är

likartat. Kommuners geografiska läge och förutsättningar varierar och några

har valt en betydligt mer detaljerad plan. I det arbete som här har skapats

finns förutsättningar för ytterligare fördjupning.