Kompetensförsörjning i elitishockeyföreningarnas styrelser

Sammanfattning

Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det

idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin

målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar,

och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser.

Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett

till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i

näringslivet.

Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen

till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med

vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva

verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de

ideella idrottsföreningarna. Den kompetens som finns i styrelsen i ideella

föreningar blir en allt viktigare del, och har ett direkt samband med om en

idrottsförening lyckas eller inte. Med den här rapporten ville vi öka

förståelsen för hur elitishockeyföreningar hanterar kompetensförsörjningen

i styrelsen för att kunna styra mot de uppsatta målen.

Det vi kunde se var att Luleå Hockey som är ett elitserielag och omsätter

60 miljoner, använde sig av en styrelse med kompetens att ta fram mål och

idéer, det vill säga agera ”dörröppnare”, medan de har anställda som sköter

de operativa delarna. Team Kiruna och Bodens IK har på grund av mindre

resurser fått eftersträva kompetens i styrelsen som både kunde ta fram

idéer, men även genomföra dem, det vill säga en mer ”arbetande” styrelse.

Luleå drivs alltså mer som ett företag. Alla tre föreningarna rekryterade

den kompetens de ansågs sig behöva till styrelsen, och ingen av dem jobbade

med kompetensutveckling. Vi kunde även se att elitlicensen hade påverkat de

mindre föreningarna Kiruna och Boden mer än Luleå.