Kandidatuppsats

Kommuner i Norden - en komparativ studie

Sammanfattning

Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga

förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den

kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare

bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna,

samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa

utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett

teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten

visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är

relaterade till idealbilden av folkstyrelsen. Den kommunala självstyrelsen

är grundlagsskyddad och folkstyrelsen hävdas vara en förutsättning för den

svenska demokratin, samtidigt som staten begränsar och reglerar

självstyrelsen. Detta utmanar idealbilden av den svenska kommunala

folkstyrelsen och ger en ambivalent bild av självstyrelsen. Det visar dock

på flernivådemokratins svårigheter med att finna den befogenhetsfördelning

som både maximerar demokrati och den offentliga sektorns prestanda. I

uppsatsen diskuteras även ett framtidsscenario som utgår ifrån regeringens

utredning ”Ansvarkommittén” där de i sitt delbetänkande från 2003 har

framfört några kriterier för hur befogenheter ska fördelas mellan stat och

kommun. Kriteriet ”likvärdighet” talar för centraliseringar.

Kriterierna?demokrati och legitimitet? och ”lägsta effektiva nivå” står i

motsats till kriteriet ”likvärdighet”, talar för en framtida

decentraliserad kommunal självstyrelse.

De nordiska grannländerna har stött på liknande problematik som Sverige,

när det kommer till relationen mellan stat och lokal nivå. Grannländerna

har på annorlunda sätt löst befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun,

samt att de har inrättat folkstyrelsen annorlunda. I uppsatsen jämförs

dessa skillnader, mellan de nordiska ländernas sätt att inrätta kommunal

folkstyrelse och självstyrelse, med ett mest ?lika upplägg. Metodavsnittet

beskriver hur en komparation med ett mest ?lika upplägg går till. Att hitta

liknande information från ett adekvat tidsintervall, från samtliga

undersökta länder, är en förutsättning för att kunna göra en komparation

och det har varit svårt att hitta. Komparationens resultat visar att

Finland har ingen ”andra kommunal nivå”, Danmark har ett Borgmästaresystem,

och Norge har inget grundlagsskydd för kommunernas självständighet. Utifrån

dessa avvikelser utreds också innebörden av dessa skillnader.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet