Magisteruppsats

Kollektivavtalets rättsverkningar

Vaxholmsfallet

Sammanfattning

Någon egentlig definition av begreppet stridsåtgärd finns inte reglerat i

MBL. I 41 § MBL tas det upp att det inte är tillåtet att vidta stridsåtgärd

vars syfte är att utöva påtryckning i en tvist om kollektivavtalets

giltighet eller bestånd. I 42 § MBL finns det ett förbud mot olovliga

stridsåtgärder. Det är även förbjudet för både arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationer att understödja eller medverka i otillåtna

stridsåtgärder. I paragrafen finns även ett undantag som innebär att det är

tillåtet att vidta stridsåtgärder mot utländska företag för att försöka

undantränga utländska kollektivavtal.

I Vaxholm har det uppstått en konflikt mellan Byggnads och L & P Baltic

Bygg. Det lettiska företaget som utför arbete i Sverige, vägrar att skriva

på svenska kollektivavtal. Byggnads har därför satt det lettiska företaget

i blockad. AD fann inte att blockaden stred mot de gällande lagarna. Det

förelåg inget kollektivavtal mellan parterna och därför råder ingen

fredsplikt enligt 41 § MBL. Enligt det nya tredje stycket i 42 § MBL så

gäller bara det första stycket, i samma paragraf, vid arbetsförhållanden

som MBL är direkt tillämplig på. Sammanfattningsvis kom AD i detta fall

fram till att det lettiska företaget utför arbete av tillfällig karaktär i

Sverige och kan därför inte åberopa den fredsplikt som följer av 42 §

första stycket MBL.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet