Examensarbete, avancerad nivå

Kapacitetsanalys av LKABs logistiksystem

Sammanfattning

Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för

tillfället i en expansiv period. Företaget opererar på en marknad som under

senare år haft en ordentlig tillväxt. Denna tillväxt kan bland annat härledas

till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mängder

järnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer på

att öka produktionsnivåerna. Dock finns det vissa hinder till den tänkta

produktionsökningen. Framförallt måste produktionskedjan och den tillhörande

logistiken anpassas för att klara av den ökningen. För detta är en rad

investeringar nödvändiga att genomföra och några av dem har det redan tagits

beslut om. Av dessa kan nämnas övergång till en ny struktur för lastning och

utfrakt samt högre kapacitet för tågen tack vare längre tågsätt och nya

vagnar.

Detta examensarbete har uppkommit för att fastställa hur stor

produktionsökning den nya strukturen för malmlogistik kan hantera när den är

komplett utbyggd. Eftersom ingen vet vilka nivåer produktionen kommer att nå

i framtiden finns det ett intresse i att beräkna vilken nivå som är möjlig

att öka till innan en övre gräns uppnås och systemet inte klarar mer. När

systemets övre gräns är uppnådd bör begränsningarna identifieras och

analyseras. Det finns även ett intresse i att undersöka hur hanteringen och

införandet av nya vagnsätt skall ske samt vilka konsekvenser det medför.

Arbetets utförande har baserats på att identifiera flaskhalsar i produktionen

samt i den tillhörande logistiken för att finna delar som hindrar en

produktionsökning. Eftersom flera av dessa delar står inför en kommande

förändring har det funnits vissa svårigheter i att bestämma hur dessa

förändringar kommer att se ut och fungera när de är färdigställda.

Den flaskhals som kunde identifieras var Malmbanan, den järnväg som används

för att frakta de färdiga produkterna till hamnar i Narvik och Luleå. För att

öka kapaciteten i denna del av logistikkedjan har ett beslut tagits om att

övergå till Stax 30. Detta innebär användning av tyngre vagnar i längre

tågsätt. Axellasten ökar till 30 ton och i praktiken får man lasta varje vagn

med 20 ton mer än sin föregångare. För att ytterligare förbättra kapaciteten

skall dessa vagnar köras i vagnsätt om 68 stycken, jämfört med 52 stycken

tidigare. Sammanlagt ger detta en kapacitetsökning på 2.640 ton för varje

tågsätt eller ungefär 63 procent.

Övergången till längre och tyngre tågsätt vållar dock en del problem. Ett

problem är att Malmbanan inte riktigt är utbyggd för en övergång.

Mötesplatserna måste uppgraderas för att kunna användas vid möte med långa

tåg. Uppgradering pågår för tillfället för en del av mötesplatserna, men inte

alla. En annan del att ta hänsyn till vid införsel är intern anpassning till

tågen vid LKAB. Framförallt terminalen men även andra delar som lastning

behöver anpassas till tågen.

När inte alla mötesplatser uppgraderas omedelbart kommer det förmodligen att

dröja innan komplett övergång till Stax 30 kan ske. Olika metoder för

införsel har diskuterats. En är att börja köra med de nya vagnarna fast i

korta sätt om 42 stycken vilket blir lika långt som ett sätt med 52 stycken

av dagens modell. En annan metod är att införa hela, 68 vagnars sätt, stegvis

och samtidigt behålla den gamla vagnsparken. Denna metod fokuseras det på i

detta arbete. Genom underökning med hur det ser ut idag är det teoretiskt

möjligt att köra 4 stycken långa tågsätt på det norra omloppet. Dessa sätt

går dock bara ett omlopp per dygn initialt. Fler sätt är idag inte möjligt

att köra på grund av svårigheterna att mötas.

Om man väljer att genomföra övergången med initial användning av fyra stycken

långa tågsätt finns det möjligheter att klara en produktionsökning upp till

en brytning av maximalt 29 Mton malm. Ytterligare förbättringspotential finns

dock och då bör denna nivå ytterligare kunna ökas.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet