Masteruppsats
Insprutningens börvärde för en direktinsprutad dieselmotor
Sammanfattning
Studien visar att start av förbränning kan beräknas med god noggrannhet. Det har dock inte
framkommit några konkreta fördelar med att välja start av förbränning som nytt börvärde
gentemot dagens börvärde. Rekommendationen är därför att behålla dagens börvärde. Med
det är det inte sagt att modellen inte kan utnyttjas i styrsystemet, det kan finnas fall då det kan
vara till stor hjälp att veta längden på tändfördröjningen och på så sätt exempelvis få en
uppfattning av om andelen förblandad förbränning.
Allt hårdare emissionslagstiftningar driver utvecklingen av dieselmotorn och tvingar
fordonstillverkarna att ständigt jobba mot lägre emissionshalter. De senaste dryga 15 åren från
den första standarden Euro I fram till dagens standard Euro V har emissionsnivåerna minskats
kraftigt. Förslagen inför 2013 års norm Euro VI sänker nivåerna ytterligare och reducerar
tillåtna nivåer av de för dieselmotorn kritiska emissionerna kväveoxider (NO
x) och partiklar
med 80 respektive 50 procent. För att kunna möta dessa krav ställs det höga krav på motorer
både gällande hård och mjukvara. Avsikten med denna studie som utförts som ett
examensarbete på gruppen för funktionsutveckling på Scania CV AB är att om möjligt
förbättra kontrollen över förbränningsprocessen.
Frågan som besvaras är huruvida insprutningens börvärde som idag är centrum av insprutning
bör ändras och i så fall till vad. Förslag till nytt börvärde var bland annat start av förbränning
och vevvinkel för 50 procent förbränt. Varken start av förbränning eller vevvinkel för 50
procent förbränt är i dagens styrsystem kända parametrar. Större delen av arbetet har därför
använts till att skapa en ny kompenseringsmodell som beräknar tändfördröjningen och dels till
att modellera förbränningsförloppet med hjälp av en enkel Wiebefunktion.
Tändfördröjningen beräknas genom att använda en grundläggande tändfördröjningsmodell
skapad av Hardenberg och Hase 1979 [5] som kompenseras med en ny modell vilken tar
hänsyn till bland annat EGR, motorvattentemperatur och insprutningsvinkel. Modellen
beräknar tändfördröjningen med god noggrannhet och kan således användas för att uppskatta
start av förbränning.
Wiebefunktionen som ursprungligen är skapad för Ottoförbränning klarar av att i vissa fall
uppskatta förbrännigsförloppet i en dieselmotor. De fallen som det gäller är framför allt HCCI
liknande förbränningsförlopp där tändfördröjningen är lång och i stort sett hela
bränslemängden hinner omblandas med luften innan förbränningsstart. Då dieselförbränning i
de allra flesta fall innefattar en del blandningsstyrd förbrännig så klarar en Wiebefunktion inte
av att uppskatta förbränningsförloppet.