Examensarbete, avancerad nivå

Inflytande av cellens hydrodynamik på flotation av grova partiklar

Sammanfattning

Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan består av fyra

parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie.

Fraktionsanalyser på anrikningssanden från flotationen har visat att

förlusterna av koppar i stor utsträckning finns i de grova

partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38

kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att

förbättra suspenderingen och därmed floteringen av grova partiklar. Tack

vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna

blivit bättre vilket konstaterades genom att mäta andelen fast material på

olika nivåer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta något förhöjt

utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram

till vägledning över hur hydrodynamiken påverkar flotationen och ge

rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill

ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.

I arbetet undersöks hydrodynamikens inflytande på flotation av grova

partiklar för några utvalda flotationsapparater. För att genomföra detta

har Boliden Mineral köpt två mätinstrument från JKTech, ett för bestämning

av volymsandelen luft och det andra för bestämning av specifikt luftflöde.

Genom att utgå från en del antaganden skall en kombination av mätningar av

dessa parametrar och provtagningar av olika produkter runtom och inne i

cellerna ställa upp massbalanser över flotationsapparaterna. Från

massbalanserna kan man sedan utläsa hur olika partikelstorleksklasser

transporteras upp till skumtäcket och vilka partiklar som passerar detta

och förs till skumrännan.

Fem stycken flotationsapparater, tre av dessa som experiment från

scavengerdelen i 800-serien och två som referens från scavengerdelen i 700-

serien, valdes ut för att ingå i undersökningen. Maskineriet i alla tre

experimentcellerna hade bestått av nya komponenter i form av rotorer och

statorer och där statorerna för två av dem även var utrustade med

styrplåtar. Referenscellerna hade kvar den konventionella modellen av

utrustningen.

Mätresultaten av volymsandelen luft uppvisade att fördelningen av luften

skilde sig åt i olika delar av flotationsapparaterna. Ur mätresultaten av

specifikt luftflöde framgick att även luftens hastighet varierade i olika

mätställen och variationen gällde nästan i alla utvalda

flotationsapparater. En förklaring till avvikelserna beror på att

flotationsluften inte fördelat sig lika mellan de sammankopplade cellerna.

Med avseende på partikelstorleksfördelningen kunde inga större skillnader

ses mellan utfallen av experiment- och referenscellerna. Möjligen har en

experimentcell visat sig flotera något finare partiklar än motsvarande

referenscell. En uppföljning av dessa provtagningar rekommenderas för att

fastställa dessa preliminära resultat.

När det gäller utvärdering av brikettröntgenanalyser är det tydligt att

provtagningarna inte lyckades ge en bra representation av cellernas

funktion. Det är mycket troligt att luftbubblor med rikt material kommit in

i provtagaren även vid uttagen av mellanprodukter från cellerna.

Provtagnings- eller/och analysfel gjorde att mycket små haltskillnader

mellan in- och utgående produkter fick stor inverkan på resultaten. En

generell slutsats är att utvärdering av resultat från scavengerceller

baserad på provtagning för kemiska analyser fungerar dåligt. Detta på grund

av att provtagnings- eller/och analysfel är av samma storleksordning som de

sökta effekterna. I sådana här fall måste i stället utvärderingen bygga på

mätning av fysikaliska storheter såsom skumflöden och partikelstorlekar

vilket också gjordes till sist.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet