Examensarbete, avancerad nivå
Inflytande av cellens hydrodynamik på flotation av grova partiklar
Sammanfattning
Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan består av fyra
parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie.
Fraktionsanalyser på anrikningssanden från flotationen har visat att
förlusterna av koppar i stor utsträckning finns i de grova
partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38
kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att
förbättra suspenderingen och därmed floteringen av grova partiklar. Tack
vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna
blivit bättre vilket konstaterades genom att mäta andelen fast material på
olika nivåer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta något förhöjt
utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram
till vägledning över hur hydrodynamiken påverkar flotationen och ge
rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill
ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.
I arbetet undersöks hydrodynamikens inflytande på flotation av grova
partiklar för några utvalda flotationsapparater. För att genomföra detta
har Boliden Mineral köpt två mätinstrument från JKTech, ett för bestämning
av volymsandelen luft och det andra för bestämning av specifikt luftflöde.
Genom att utgå från en del antaganden skall en kombination av mätningar av
dessa parametrar och provtagningar av olika produkter runtom och inne i
cellerna ställa upp massbalanser över flotationsapparaterna. Från
massbalanserna kan man sedan utläsa hur olika partikelstorleksklasser
transporteras upp till skumtäcket och vilka partiklar som passerar detta
och förs till skumrännan.
Fem stycken flotationsapparater, tre av dessa som experiment från
scavengerdelen i 800-serien och två som referens från scavengerdelen i 700-
serien, valdes ut för att ingå i undersökningen. Maskineriet i alla tre
experimentcellerna hade bestått av nya komponenter i form av rotorer och
statorer och där statorerna för två av dem även var utrustade med
styrplåtar. Referenscellerna hade kvar den konventionella modellen av
utrustningen.
Mätresultaten av volymsandelen luft uppvisade att fördelningen av luften
skilde sig åt i olika delar av flotationsapparaterna. Ur mätresultaten av
specifikt luftflöde framgick att även luftens hastighet varierade i olika
mätställen och variationen gällde nästan i alla utvalda
flotationsapparater. En förklaring till avvikelserna beror på att
flotationsluften inte fördelat sig lika mellan de sammankopplade cellerna.
Med avseende på partikelstorleksfördelningen kunde inga större skillnader
ses mellan utfallen av experiment- och referenscellerna. Möjligen har en
experimentcell visat sig flotera något finare partiklar än motsvarande
referenscell. En uppföljning av dessa provtagningar rekommenderas för att
fastställa dessa preliminära resultat.
När det gäller utvärdering av brikettröntgenanalyser är det tydligt att
provtagningarna inte lyckades ge en bra representation av cellernas
funktion. Det är mycket troligt att luftbubblor med rikt material kommit in
i provtagaren även vid uttagen av mellanprodukter från cellerna.
Provtagnings- eller/och analysfel gjorde att mycket små haltskillnader
mellan in- och utgående produkter fick stor inverkan på resultaten. En
generell slutsats är att utvärdering av resultat från scavengerceller
baserad på provtagning för kemiska analyser fungerar dåligt. Detta på grund
av att provtagnings- eller/och analysfel är av samma storleksordning som de
sökta effekterna. I sådana här fall måste i stället utvärderingen bygga på
mätning av fysikaliska storheter såsom skumflöden och partikelstorlekar
vilket också gjordes till sist.