Hur påverkar ekonomisk ersättning skapandet av socialt kapital i föreningslivet?

Sammanfattning

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det

ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket

på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I

dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit

att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera

hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella

föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället?

Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet

i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt

kapital. Det sociala kapitalet är enligt Putnam även det ”kitt” som bland

annat ligger till grund för en väl fungerande demokrati. Den empiriska

delen av uppsatsen har begränsats till att endast beröra den svenska

idrottsrörelsen och för att ytterligare avgränsa studien har en fallstudie

gjorts från basketrörelsen i Luleå. Resultaten av undersökningen är att ett

socialt nätverk som präglas av en hög grad av socialt kapital gör det svårt

att se några tydliga effekter av det ökade ekonomiska inslaget i

föreningslivet. Detta hänger bland annat samman med det problem som bland

annat Rothstein har påpekat med Putnams teori. Personer som väljer att

engagera sig i frivilliga organisationer har rent generellt redan sen

tidigare en hög grad av socialt kapital. Huruvida det sociala kapitalet

skulle vara lika starkt hos föreningsmänniskor utan deras engagemang går

dock att ifrågasätta. Förmodligen är chanserna större att ett stort

engagemang genererar en ökad tillit och förmåga att samarbeta än vad fallet

vore utan detta åtagande.

Studien visar dock, i enlighet med tidigare undersökningar, att de

ekonomiska inslagen i föreningslivet kommit att öka. Det torde således peka

på att det är svårare att rekrytera och behålla ledare och funktionärer

idag. Utifrån framför allt Putnams resonemang kring socialt kapital visar

det minskade föreningsengagemanget på en minskning av det sociala

kapitalet. Slutsatserna indikerar således att det är svårt att se några

tydliga effekter mellan det ökade ekonomiska inslaget och det sociala

kapitalet, sett på personer som redan är involverade i föreningslivet.

Däremot pekar själva kravet på ökad ekonomisk ersättning för att engagera

sig i föreningslivet, med utgångspunkt i främst Putnams resonemang, på en

minskning av det sociala kapitalet i samhället i stort.