Hinder och drivkrafter för strukturerat riskanalysarbete <br /> inom Peab

Sammanfattning

Riskanalys och riskhantering har på senare år kommit att bli en stor del i

byggföretagens arbete för att minimera risker och på sikt de kostnader som

kan uppkomma under projektets gång och efter dess färdigställande. Detta

sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och kräver

kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för

att på bästa sätt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen på

ett bra sätt har man mycket att vinna, både på resultatet på projektet och

att man får en säkrare ekonomi.

Riskhantering är inget nytt, men i sin strukturerade form är det relativt

modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med

fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt

utifrån egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls. Detta

leder till att erfarenhetsåterföringen inom företagen blir lidande och

kunskapen tunnas ut. I och med de stora pensionsavgångarna är det extra

viktigt att det finns en god dokumentation så att nya medarbetare inom

företagen kan stödja sig på tidigare erfarenheter.

2005 lanserades en modell för strukturerat riskanalysarbete i Peab.

Riskanalysen används som ett beslutsunderlag som ger beslutsansvariga en

sammanfattande översikt över de väsentligaste riskerna och hur dessa är

tänkta att hanteras i projektet. I riskanalysarbetet är det viktigt att den

RA-ansvarige tar hjälp av den samlade expertisen och kompetensen som finns

inom Peab-koncernen men om så är nödvändigt även anlita extern kompetens på

området. Det finns krav från Peabs ledning att det görs en riskanalys i

anbudsskedet. Enligt verksamhetsutvecklare Leif Brännström och regionchef

Urban Keskitalo på Peab uppfylls inte kravet. På uppdrag av Urban Keskitalo

utförs detta examensarbete för att ta reda på vad personalen inom Peab Bygg

Region Umeå har för attityd till riskanalysarbetet. Utifrån detta har tre

forskningsfrågor formulerats:

” Vad har personalen inom Peab för attityd till riskanalysarbetet”

” Vilka omständigheter ligger till grund för denna attityd”

? Skiljer sig attityden åt beroende på vilken befattning man har eller på

vilket kontor man sitter?

För att svara på dessa frågor gjordes inledningsvis en litteraturstudie för

att samla information. Utifrån informationen utformades en enkät som

skickades ut till personer som arbetar med riskhantering och riskanalys

inom Peab Bygg Region Umeå. Efter analys av enkätsvaren intervjuades några

personer för att ytterligare belysa vad som ligger bakom specifika

attityder.

Från enkätstudien drog författarna slutsatserna att attityden till

riskanalysarbetet är övervägande positiv, men att personalen efterlyser mer

information kring arbetssättet. Både teori och Peabs internrevision stödjer

vikten av att klargöra syftet och omfattningen av riskanalysarbetet för att

få en effektiv arbetsrutin och mer motiverade medarbetare. Peabs ledning

kan råda bot på detta genom att ha en grundläggande utbildning i

riskanalysarbete, som är utformad i samråd med de berörda medarbetarna.

Författarna kan inte med säkerhet peka på några avgörande skillnader i

uppfattning mellan olika befattningar och kontor, då resultatet inte är

entydigt.