Förstudie till layoutförändring på Volvo CE i Eskilstuna

Sammanfattning

Detta examensarbete behandlar och föreslår förbättringar på kort och på

lång sikt vad gäller layouten av Volvo Construction Equipment Components

AB:s produktionsanläggning i Eskilstuna för transmissions- och

axelkomponenter. Utgångspunkten är att skapa bättre och tydligare

materialflöden. Examensarbetet föreslår för underavdelningen kugghjul och

axlar en blocklayout, vilket innebär att layouten är bestämd till var

maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering är utförd, och

riktlinjer för kommande layoutförändring. Den förslagna blocklayouten tar

hänsyn till en kommande inflytt av härdning och härdverk till

transmissionskomponenternas förädlingsflöde. Examensarbetet använder sig i

stor utsträckning av B Andreasson tillvägagångssätt i Handledning i

verkstadslayout: råd och tips när layouten skall förändras (Bengt

Andreasson, IVF, 1997). Tillvägagångssättet uppdelat i tio delmoment: De

första fyra delmomenten är målsättning och granska nuläget gällande ytor

och maskinresurser. Delmoment fem och sex är att gradera samband mellan

olika delar tillverkningen och även på maskinnivå. Resterande moment är att

först skapa en grov layout som ska analyseras tills en slutgiltig layout

uppnås. Dessutom har exmensarbetet ingått i ett försök att testa och

utprova ett nytt verktyg för layoutarbeten, FactoryCad. Verktyget är ett

påbyggnadsprogram till AutoCad och skillnaden från vanliga tredimensionella

Cadprogram som tex AutoCad är att vanligt förekommande objekt redan finns

klara att använda, som tex ställage, transportbanor mm. (Examensarbetets

faktiska utförande skedde under tidsperioden augusti 2003 till februari

2004.)

Den blocklayout som tagits fram i examensarbetet visar ett tydligare

materialflöde genom att särskilja mjukbearbetning före härdning, och

hårdbearbetning efter härdning, så mycket som möjligt. Vidare bygger

förslaget på att visualisera flödet mer, dels genom att mellanlagringen

sker vid nästkommande operation och dels genom att förädlingen får en

huvudsaklig riktning från råämne till färdig detalj genom hela

förädlingskedjan i produktionsanläggningen. Korsande materialflöden försöks

undvikas i absolut möjligaste mån.

Vid genomförandet av layoutarbetet rekommenderas att mycket kraft läggs på

detaljplaneringen kring varje maskin. Eftersom inga artiklar kommer att

beredas om mellan olika maskiner kommer materialflödet inte bli bättre än

uppdelningen mellan mjuk- och hårdbearbetningen. Vidare rekommenderas att

visualiseringen vid varje mellanlagring förbättras och att en städning

enligt 5S-metoden genomförs både i datorsystemet för Material- och

Produktionsstyrning gällande tider och operationsföljder samt på

verkstadens samtliga lagringsplatser. För vidare utveckling av material?

och produktionsstyrning av transmissionskomponenter rekommenderas att en

strategi arbetas fram som tar hänsyn till kommande projekts påverkan på

vilka tillverkningsmetoder som behövs, volymförändringar dels i variationer

av slutkomponenter och dels i totalvolymens uppgång eller nergång. En

tydligare strategi kommer att hjälpa kortsiktigt, men framförallt

långsiktigt: komponenttillverkningen kommer att vara mer förberedd på

kommande förändringar.