Examensarbete, avancerad nivå

Energikartläggning för energiledningssystem

Holmen Paper, <br /> Hallsta

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet har varit att genom kartläggning av

energianvändningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner

lägga grunden till ett energiledningssystem vid bruket.

Målet med ett energiledningssystem är att säkerställa företagets ständiga

utveckling och effektivisering av energianvändningen. Viktig kunskap som

systemet skall säkerställa är bland annat hur man kan förbättra sin andel

förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna

finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och

utbytet med omgivande samhälle kan förbättras.

Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk

standard SS 62 77 50. Utgångspunkten har vidare varit att till så stor del

som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen

för kvalitet och miljö. Därför har endast ett fåtal nya rutiner skapats

innehållande specifika delar för energiledningssystemet medan i övrigt har

ändringar och tillägg gjorts i befintliga rutiner.

Papperstillverkningen vid Holmen Paper, Hallsta sker genom produktion på

fyra pappersmaskiner som förses med massa från en TMP-fabrik med tre

linjer, ett sliperi och en anläggning för återvinning av returpapper.

Papperstillverkningen är uppdelad på fyra produktionslinjer där varje

pappersmaskin och den massatillverkning som tillhör bildar en linje.

Brukets största andel av massatillverkning sker genom TMP-process

(termomekanisk massa). Denna process konsumerar en stor mängd el, men ger

också stora mängder ånga i retur som kan användas till pappersmaskinerna i

torkningsprocessen. Överskottsenergi från avloppsvatten vid TMP-fabriken

används också för att värma bakvattensystem på pappersmaskinerna, vid

upptining av inkommande ved under kalla perioder samt vid värmning av

varmvatten. Ångcentralen (ÅKC) är brukets panncentral och bidrar med den

ånga som behövs utöver det som genereras i TMP-fabriken. Ångtillverkningen

sker med ångcentralens 5 olika pannor som eldas med bark från

vedhanteringen, inköpt flis, samt slam från avloppsreningen. Det finns även

en elpanna som kan generera ånga vid behov. Varmvatten framställs vid

ångcentralen genom att utnyttja rökgasernas temperatur från pannorna samt

genom ångvärmeväxlare.

Ångnätet består av fyra olika trycknivåer, 100 bar (högtryck), 20 bar

(mellantryck), 10 bar, samt 2,5 bar (lågtryck). Ångan från TMP-fabriken

håller trycket 2,5 bar, vilket också är den ånga som används i störst

utsträckning. I ångnätet finns även två ångturbiner som genererar el

samtidigt som de reducerar trycket på ångan.

Pappersmaskinerna använder till största delen ånga av 2,5 bars tryck. Detta

för att torka pappret i torkpartiet. Även en del ånga används för värmning

av vatten för att hålla systemtemperaturen stabil samt värmning av

inkommande luft till ventilation och tork. Ånga av högre tryck används

främst vid uppvärmning av kalander men också vid beredning av stärkelse.

Elförbrukningen vid Holmen Paper, Hallsta är relativt stor. Detta för att

massaframställningen sker på mekanisk väg. Raffinörer och slipar står för

över 60% av den totala elförbrukningen. Denna el är direkt

kvalitetspåverkande och därför kan den inte effektiviseras på samma sätt

som övrig el. Fokus har därmed lagts på övrig elförbrukning som domineras

av maskindrifter 22% och pumpning av olika media 14% och det är pumpningen

som varit föremål för djupare kartläggning.

Energiaspekter har identifierats genom kartläggning av de energiflöden som

finns på bruket och genom intervjuer och samtal med processkunnig personal

inom de berörda processavsnitten. Vid uppbyggnaden av energiaspektregistret

har en relativt hög nivå satts på vad som kan betraktas som en energiaspekt.

Detta för att antalet energiaspekter inte ska bli alltför stort och det ska

bli svårt att arbeta med systemet. De aspekter som identifierats på en lägre

nivå än den som lagts i energiaspektregistret har lagts in som

förbättringspotentialer under respektive energiaspekt. Energiaspekterna har

bedömts i ett första steg enligt framtagen bedömningsmodell och de 37

aspekter som bedömts som intressanta ska nu genomgå en djupare analys.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet