Energieffektivisering av ishallar

Sammanfattning

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov

uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år

vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar.

Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10%

av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck.

Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr

per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska. Samtidigt

finns önskemål om att kunna hålla ishallen öppen under en längre säsong. För

driften av anläggningen har en elpanna på 350kW används för uppvärmning och

ett containerbaserat kylaggregat för kylning av isen.

I Jokkmokks ishall åtgår ca 71% av energin till att värma hallen medans

resterande 29% åtgår till kylningen av isen.

I rapporten har ett antal olika lösningar studerats för att kunna minska

kostnaderna för driften. Förslaget som kom att visa sig mest lönsamt är ett

borrhålssystem med återladdning av överskottsvärme från kylaggregatet till

borrhålen. Återbetalningstiden för detta förslag ligger på 2,6 år med en

investering på 650.000 kr.

Andra förslag som studerats är: bergvärme, biobränsle samt fjärrvärme.

För att effektivisera kylningen har även detta studerats. Med en effektivare

kylning av ishallens kylmaskin kan en besparning på ca: 21% av kylmaskinens

energiförbrukning göras. I Jokkmokks fall motsvarar detta 6% av den totala

energiåtgången. Denna besparning kan uppnås genom att kyla kondensorn

effektivare med hjälp av antingen berggrunden via borrhål, mot kallvatten

eller mot ett snölager.

Ett alternativ med frikyla har också undersökts, resultatet därifrån visar

att detta kan vara möjligt i Jokkmokk under 4-5 månader under vintern.

Principen för detta är att kalluft utifrån använd till att kyla

köldmedievätskan direkt via kylfläktarna som är monterade på kylmaskinen.

En undersökning har gjorts där resultatet visar på att stora

besparningsmöjligheter finns för landets ishallar. 12 ishallar har

undersökts och resultaten från detta visar att cirka 74 miljoner kronor går

att spara in vid landets ishallar med åtgärder på uppvärmningssystemen och

kylsystemen.

Som slutsats kan nämnas att mycket finns att göra på energisidan i landets

ishallar samt att kunskapen om vilka åtgärder som är lämpliga saknas till

stor del. Energifrågorna har på grund av att kunskap saknas, blivit lågt

prioriterade.