En kartläggning av webbaserade open-source GIS-lösningar

Sammanfattning

Intresset för kartbaserad information på Internet ökar i rask takt.

Samtidigt växer önskan av att sprida geografiskt material i form av

interaktiva webbkartor utan att vara hänvisad till dyra, professionella GIS

(Geografiska Informationssystem) programvaror. Idag finns det en rad open-

source lösningar på webbaserade GIS som utan kostnad får utnyttjas, spridas

och byggas ut efter egna önskemål.

I detta examensarbete undersöks ett 20-tal open-source webbGIS-produkter

enligt en allmängiltig mall som vi har tagit fram för att kunna jämföra

olika lösningar enligt klart specificerade kriterier. Dessa omfattar bl.a.

funktionalitet, användarvänlighet, formathantering, systemuppbyggnad,

dokumentation, framtidspotential m.m. Särskilt fokus ligger på

interoperabiliteten mellan programvarorna som bygger på det

standardiseringsarbetet på webbGIS-sektorn som pågår inom Open Geospatial

Consortium (OGC).

En konkurrenskraftig helhetslösning visade sig vara Deegree WMS (Web Map

Service) och WFS (Web Feature Service) på serversidan i kombination med

klienten Deegree iGeoPortal. Dessa undersökts rent praktiskt genom

implementationen av testapplikationen PheroMap ? ett webbaserat GIS för

kartläggning av skadeinsektsbefall i äppelplantager som nu används på

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Implementationen visade att

välfungerande webbGIS-applikationer som erbjuder avancerade

interaktivitetsmöjligheter kan åstadkommas med hjälp av open-source

lösningar. Baskunskaper inom webbsystem, programmering och geografisk

information är tillräckliga (och än så länge en förutsättning) för att

kunna utnyttja open-source modulerna och bygga en webbaserad GIS-

applikation.

I början av detta arbete ges en introduktion till open-source- och

standardiseringsbegreppet, allmän och GIS-relaterad webbteknik och

geografiska dataformat för en bättre förståelse för jämförelsekriterierna

som tas fram och valen som görs. Sedan beskrivs kriteriemallen som därefter

används för att kartlägga programvarorna. Testapplikationen beskrivs och

utvärderas innan arbetet avslutas med ett diskussionsavsnitt.