En jämförande studie mellan finska och svenska säkerhetspolisen

Sammanfattning

I en demokratisk stat finns en myndighet som ansvarar för rikets säkerhet.

Efter bombningen av World Trade Center -tornen den 11 september 2001 ökade

terrorhoten i världen, samtidigt ökade även säkerhetspolisens krav att

skydda statens säkerhet. I kampen mot terrorister agerades det genom hårdare

åtgärder. Terroristbekämpningens inflytande har påverkat även

säkerhetstjänstens organisering i Norden.

Syftet med uppsatsen är att granska och jämföra säkerhetspolisens

verksamhet och organiseringen i den svenska och den finska

säkerhetstjänsten. I uppsatsen studeras säkerhetspolisens årsredovisningar

från slutet av 1990-talet fram till 2005. Motivering till denna tidsram är

de ökade terrorhot efter terrorattentaten den 11 september 2001. Detta för

att kunna se om det har skett förändringar i organisering efter händelsen.

Även åren innan terrorattentatet studeras eftersom jag vill ta reda på hur

myndigheternas organisationsstrukturer såg ut då. Årsredovisningar som

används i arbetet kan anses som trovärdiga eftersom de innehåller

faktabaserad information från myndigheternas händelser inom året i fråga.

De teorier som används är Robert Dahls teori om demokrati och Jörgen

Westerståhls teori om den svenska demokratin samt en modell över

säkerhetstjänstens verksamhet. Eftersom båda säkerhetstjänster håller den

mesta av verksamheten hemlig är det svårt att bedöma om omorganiseringar

har effektiviserat verksamheten vilket har varit målsättningen. Det kan dock

konstateras att kontraterrorismen har fått mer uppmärksamhet samband med

terroristbekämpning.