Elevinflytande på historieundervisningen

Sammanfattning

Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora

möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället

förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska

principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte

har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar

styrdokumentenas krav på ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet

att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta.

Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på elevinflytande

och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om

detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå

kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit

fram till bl.a. följande. Elevinflytande är ett komplext begrepp med olika

innebörder och därför konkretiseras det sällan i olika styrdokument hur

historielärare ska går till väga och vad ökat elevinflytande precist ska

innebära. Författarna presenterar en abstrakt syn på elevinflytande där

elevinflytande ses som en maktrelation i en gemenskap. Synsättet

legitimerar och förklarar i stor utsträckning historielärarnas viktiga roll

i undervisningssituationen.