Elevinflytande och betyg

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur

elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs

olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den

svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas betyg

och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella

elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga

undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder,

litteraturstudie och enkät, har använts. Undersökningen utfördes på en

gymnasieskola i Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 59 elever i

årskurs två. När enkäten var genomförd delades deltagarna upp i tre grupper

beroende, på vilket betyg de hade i ämnena svenska A och matematik A.

Betygen sattes sedan i relation till elevgruppernas enkätsvar.

Resultatet visade att det finns ett förhållande mellan elevinflytande och

betyg. Elever med betyget välgodkänt/mycket välgodkänt gavs större

påverkansmöjligheter än elever med betyget icke godkänt. I resultaten kan

också utläsas att elever som har mycket inflytande vill ha mer och att

eleverna med icke godkänt betyg ibland ville ha mindre inflytande. I

undersökningen uppmärksammades att elever med betyget godkänt befann sig

mitt emellan de två övriga betygsgrupperna. Undersökningen visade också att

det finns aspekter av skolundervisningen där lärarna behåller kontrollen.

Ingen av elevgrupperna har exempelvis något större inflytande över de

arbetsformer som förekommer. Anmärkningsvärt var att elever med icke

godkänt betyg upplevde att läraren inte lyssnade på dem samt att det inte

var tillåtet att ifrågasätta och diskutera under lektionerna.