Elevers inställning till ämnet historia

Sammanfattning

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella

inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan

könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas

utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts.

Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar

bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid.

Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då

elevers inställning generellt är dokumenterade.

Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika

genus och jämställdhetsfrågor. Dessa behandlar var för sig historia och

genus och bidrar till en tydlig bild av ämnena. Verk rörande genus visar på

ämnets uppkomst under en längre tid samt de frågor som behandlas för att

bättre förstå manligt och kvinnligt i skolans värld. Litteratur rörande

historia behandlar ämnets vikt och funktion i skola och samhälle. Verken

visar tydligt på att historia är viktigt om man skall kunna förstå sin

samtid tillfredställande.

Ämnet historia är för närvarande inte en obligatorisk kurs på gymnasiet.

Likväl skulle historia bli ett kärnämne genom GY-07 vilket emellertid

uteblev. Indikationer tyder dock på att GY-09 kommer att bidra till att

ämnet dock blir kärnämne inom en snar framtid. Historia är uppdelad i tre

olika kurser, A, B och C. A-kursen som är obligatorisk för

samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga program är på 100p vilket

motsvarar ca 80-100 lektionstimmar. Kursen kan ses som en grundkurs i

historia och skall behandla allt från tidig civilisation till nutid. Till

kursen hör även specifika mål som eleven skall uppnå vid kursens slut. Dessa

kan i relation till det fåtal lektionstimmar vara svåra att uppnå på ett

entydigt sätt.

För att utföra studien har en kvantitativ metod använts. Enkäter har använts

för att samla in information rörande elevers inställning till ämnet.

Litteratur om metod och enkäter har använts för att bästa möjliga resultat

skall uppnås. Avgränsningar av studien har även gjorts genom att endast

titta på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga program. Antalet

elever har även fastsällts till 160 stycken från tre stycken gymnasieskolor

i västerbottens inland. Genomförandet av studien har gjorts genom kontakt

med berörda lärare på skolorna samt personlig utdelning av merparten av

enkäterna där detta varit möjligt. Om personlig närvaro ej varit möjlig har

ansvarig lärare efter instruktioner delat ut och insamlat enkäterna.

Enkäten är uppdelad i två delar med tre inledande frågor som skall

fastställa kön, program samt utbildningsnivå i hemmet. Därefter följer 7

generella frågor/påståenden som eleverna skall besvara så sanningsenligt det

bara går. 5 svarsalternativ graderade från 1 till 5 finns angivna. Dessa är

graderade så att 1 stämmer bäst överens med elevens inställning och 5

stämmer sämst överens. Frågorna behandlar elevers intresse för historia,

läsa frivilligt, antalet lektionstimmar, ämnesinriktningar av ämnet, deras

egennytta av ämnet samt samhällsnyttan.

Totalt deltog 160 elever från tre olika skolor i västerbottens inland.

Samtliga av dessa elever läste ett samhällsvetenskapligt program eller ett

naturvetenskapligt program. Av dessa 160 elever var 103 stycken flickor och

57 stycken pojkar. När det gäller det samhällsvetenskapliga programmet var

det totala antalet 107 stycken elever varav 25 pojkar och 82 flickor. Från

det naturvetenskapliga programmet var antalet elever 63 stycken varav 32

pojkar och 31 flickor. Totalt hade 53 elever föräldrar som båda hade

akademisk bakgrund. 48 stycken elever hade en förälder med akademisk

bakgrund och 59 stycken elever saknade helt någon förälder med akademisk

bakgrund.

Resultatet av studien visar att elevernas inställning till ämnet är relativt

god. Dock finns betydliga skillnader mellan pojkars och flickors allmänna

inställning till enkätens frågor. Den andel av flickor som generellt är mera

positivt inställd till ämnet är större än motsvarande andel av pojkar.

Pojkar utgör även en större andel gällande en negativ inställning till ämnet

i jämförelse med andelen flickor. Det framkommer även att ingen skillnad

till elevernas generella inställning till ämnet kan skönjas utifrån

föräldrarnas utbildningsnivå. Sammanfattningsvis kan man säga att flickor i

högre grad är mera positivt inställd till ämnet historia och att pojkar

påvisar en tydligare negativ inställning till ämnet.

Denna studie skall dock endast ses som en generell undersökning av ett

specifikt geografiskt område under en given tid. För att utförligare

kartlägga elevers inställning till ämnet måste den geografiska avgränsningen

vidgas samt att ett urval av gymnasiets samtliga program görs. Dock

tillhandahåller studien viktiga indikationer på elevers inställning till

ämnet i den studerade regionen.